Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fig. 404. Perspektivbild av MS-flotationsapparat i
Maschinen-bauanstalt Humboldts utförande.
synes i vissa detaljer oväsentligt olika det nyss beskrivna, och därjämte äro även
inritade tvenne med vingar försedda roterande axlar, d, vilkas uppgift är att
underhjälpa det trögflytande skummets framrinnande till rännan e.
MS-apparaterna ha f. n. mycket stor användning, vartill utom deras inneboende
goda egenskaper nog även bidrager den stora erfarenhet, som förvärvats av det bolag,
som exploaterar dem. En av deras bästa egenskaper är att omröringen blir särdeles
kraftig, men samtidigt blir också energiåtgången rätt stor, nämligen 5 hkr för den minsta
och 10 å 12 för den största modellen.
En annan apparattyp är den pneumatiska, som karakteriseras därav, att skummet
åstadkommes genom att man nedtill i pulpen inpressar tryckluft. Callowapparaten
fig. 405, så kallad efter amerikanen Callow, hör till denna klass. Principen lär först vara
tillämpad av den ovannämnde Hoover. Bilden är en längdgenomskärning av en sådan
flotationscell, som består av ett 2 å 3 m långt och c:a 0.5 m brett tråg med i
längdriktningen lutande botten. Minsta
djupet är 0.4—0.5 m och största
1.2 m. Råpulpen jämte olja och
andra tillsatsmedel inledes i
rummet 18, som är avskilt genom
den icke ända till trågets botten
nedgående skiljeväggen 17.
Trågets botten, 15, utgöres av
fler-dubbelt lager av kanfasväv,
sammanhållen ytterst av metallduk,
och genom densamma pressas
underifrån fram tryckluft med
ett tryck av 0.2—0.35 kg/cm2.
Luften sönderdelas vid passagen
genom väven i en otalig mängd
små blåsor, som när de komma in
i pulpen bilda skum. Detta stiger
till ytan och avrinner framåt över trågets sida till rännan 16, medförande malmkornen.
Gråbergskornen glida utefter bottnen eller, om de till en början medförts av skummet,
falla snart ned på denna och kunna uttappas genom ventilen 21, eller också stiger
grå-bergspulpen upp genom röret 24 till nästa, på samma sätt inrättade flotationscell, 25.
Även i detta fall låter man nämligen pulpen passera ett antal efter varandra placerade
celler.
Callowapparater hava på senare tiden fått stor användning, särskilt i Nordamerika.
Även i Sverige togos år 1925 några i bruk.
En svensk pneumatisk flotationsapparat är den efter uppfinnaren benämnda s. k.
Gröndalska, vilken numera mest användes i en av tysken Franz utförd, blott obetydligt
förändrad modifikation, fig. 406. Bilden längst upp till vänster är ett längdsnitt efter
a—den till höger är ett tvärsnitt efter /—ö och den undertill föreställer apparaten
sedd uppifrån. Den består av ett antal, t. ex. sex, i två rader bredvid varandra placerade
celler eller omröringsrum av trä A, B, C o. s. v. av upp till 2 m höjd och 0.5 x 0.5 m
tvärgenomskärning. Cellens botten är trubbigt pyramidisk och där nedhänger i ett rör en
ihålig kula, Q, vars väggar äro genomborrade med fina hål. Genom röret inledes
tryckluft från tilledningsröret P och passerar genom kulans hål ut i den i cellen från förrum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
