Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
nästa omröringscell, B, där den nu något fattigare pulpen på hytt utsättes för samma
procedur. Skummet med malmkornen stiger i stället uppåt och går genom öppningarna
I, II, III o. s. v. in i rännan G.
Gröndals apparater användes till en början endast i Sverige men hava nu också i
Franz’ utförande fått ej ringa användning i Tyskland.
Utom dessa nu beskrivna apparater finnes det en ofantlig mängd andra, av vilka
en del fått rätt stor användning, andra åter aldrig kommit över experimentstadiet.
Många torde tillkommit uteslutande som led i en mer eller mindre målmedveten
patentpolitik, ty patenträttigheter och patenttvister hava spelat en mycket stor roll i
flota-tionsanrikningens utvecklingshistoria. Bland apparater, som fått någon mera allmän
användning, kan nämnas amerikanen Janneys, vilken närmast kan karakteriseras som
en kombination av Minerals-Separations och Callows, i det att pulpen först kommer in i
en omrörarcell med propellrar och därefter rinner ut i en eller två celler med
tryckluft-tilledning genom den porösa bottnen. På senare tid har man f. ö. börjat att tilleda
tryckluft under propellern i MS-apparaterna, så att man på så sätt i viss mån
åstadkommit en kombination av den mekaniska och den pneumatiska typen. Det kan i detta
sammanhang påpekas, att det skum, som bildas på det ena eller andra sättet, ej är lika.
Det vid mekaniska apparater säges vara mera trögflytande och segt, varför resultaten
vid i övrigt lika förhållanden ej alltid bliva lika, om samma rågods anrikas i apparater
av olika typer.
De s. k. oljor, eller med ett bättre ord skumbildare, som komma till användning
vid flotationsanrikning, äro organiska ämnen, vilkas uppgift är att dels omgiva de
floterbara mineralkornen med en tunn hinna, som underlättar deras vidhäftande vid
gasbubblorna, och dels öka skumbildningen. Dessutom använder man som ytterligare
tillsatsmedel ett flertal vattenlösliga substanser, syror, baser och salter, lämpligen kallade
lyftreagenser, vilkas huvuduppgift är att verka samlande samt i vissa fall retarderande,
återhållande, eller aktiverande, pådrivande. Många ämnen fylla flera uppgifter
samtidigt.
Bland använda oljor kunna nämnas stenkolstjära och produkter därav,
stenkols-tjäroljor (kreosot), trätjära av olika slag och produkter därav, trätjäroljor, brännoljor
och andra derivat av mineraloljor samt vissa andra komplicerade organiska ämnen,
t. ex. dimetylamin, xylidin, tiocarbanilid och ortotoluidin. Trätjäroljorna, särskilt de
som framställas ur barrträ (eng. pine oils), äro mycket använda. De ovan sist nämnda
organiska föreningarna hava först på de sista åren fått avsevärd användning.
De kvantiteter flotationsolja, som komma till användning, växla vanligen högst
betydligt och röra sig i allmänhet mellan 0.1 och 2 kg pr ton floterat rågods, alltefter oljans
och malmens beskaffenhet, graden av finmalning av råmalmen, pulpens vattenhalt,
flotationsmetoden och den hastighet, varmed densamma genomföres.
Bland flytreagenser kunna nämnas svavelsyra, kalkmjölk, d. v. s. i vatten
uppslammad och delvis löst bränd kalk, soda, kopparvitriol, natriumsulfid, natronvattenglas,
glaubersalt, cyannatrium, alkalixantat m. fl. Svavelsyra hade särskilt tidigare mycket
stor användning, men numera arbetar man också mycket ofta med alkalisalter eller kalk,
d. v. s. med s. k. basisk pulp, särskilt när man använder de ovannämnda komplicerade
organiska ämnena.
Vissa ämnen hava en mycket störande inverkan på flotationen, t. ex. saponin,
äggvita och humusämnen, vilka motverka skumbildningen. Humusämnen förekomma
ymnigt i t. ex. vatten från mossar, vilket måste beaktas vid ordnandet av
vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
