Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsverks anordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. ANRIKNINGSVERKS ANORDNANDE.
429
Fig. 416. Anrikningsverk för tennmalm i
Caracoles, Bolivia.
En av de första frågorna vid planläggningen av ett anrikningsverk är valet av
bygg-nadsplats. I många fall söker man därvid en sådan lösning, att transporterna inom
och från verket underlättas genom att tyngdkraften tages till hjälp, d. v. s. verket
placeras i en sluttning och rågodset tillföres högst upp samt får sedan i så stor utsträckning
som möjligt under anrikningens gång röra sig nedåt. Ett typiskt exempel på ett sådant
verk visar fig. 416. Sällan kan dock denna princip fullständigt genomföras, och ofta äro
terrängförhållandena sådana, att mekaniska anordningar för godsets lyftning måste
användas i stor utsträckning. Detta kan också
medföra en viss fördel, i det att anläggningen
blir mera koncentrerad.
På anrikningens ekonomi inverkar
kross-ningen i hög grad, varför dess riktiga
genomförande är av stor vikt. Om möjligt brukar den
anordnas stegvis, så att varje krossningsapparat
har att utföra blott en jämförelsevis liten
reduktion av styckestorleken, varigenom den ofta
kommer att arbeta bättre. Mellan varj e
kross-ning söker man också genom siktning avlägsna
det gods, som redan blivit tillräckligt fint, för
att det ej skall bliva ytterligare krossat och
onödig ytterligare krossning undvikes. Fig. 417
återgiver ett amerikanskt schema för huru man
härvid kan gå till väga när det gäller krossning
ned till lägst några mm kornstorlek. Rågodset
kommer från en ficka (Bin) genom en
tappanordning (Gate) på ett galler (Grizzly), genom
vilket smärre partiklar falla ned på ett
transportband (Belt Conveyor). De större, ej
genomfallande styckena gå till en tugg (Blake
Breaker) och falla, sedan de där blivit
krossade, ned på det ovannämnda transportbandet.
Detta avlastar godset i en trommelsikt. Grövre, ej genomgående gods från denna går
till en ny tugg (Dodge Breaker) och förenas sedan med det genomgående samt föres
till en trommelsikt med finare hål. I denna genomgående gods har Önskad kornstorlek
och bortföres på ett transportband (Conveyor) från krossningsavdelningen. Icke
genomgående gods går till en valskross (Rolls) och lyftes sedan med ett bägarverk upp i den
sistnämnda trommeln. Man brukar säga, att valskrossen arbetar i sluten krets med
trommeln, emedan det vid första passagen ej tillräckligt krossade godset återföres till
densamma. Övriga kross- och siktapparater arbeta här i öppen krets.
Huru finmalningen kan genomföras framgår av den schematiska fig. 418. Gods över
2.5 mm går till en kulkvarn, därifrån till en spetslåda, som avskiljer gods under c:a 100
maskors kornstorlek, medan det grövre förenas med gods under 2.5 mm från övriga
avdelningar av verket och föres till rörkvarnar. Malprodukten från dessa uppdelas på
strömapparater likaledes i gods under 100 maskor, som är färdigmalet, och i grövre, som med
en skopelevator åter inmatas i rörkvarnarna. I Nordamerika användas i stället för
spetslådor och strömapparater med förkärlek Dorrs skrapsorterare.
Vid de magnetiska anrikningsverken i Sverige brukar i regel knappast så invecklade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
