Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Ädelstenar och prydnadsstenar, av H. Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄDELSTENAR OCH PRYDNADSSTENAR. 439
Användning och pris. Utom till prydnad användas ädelstenarna till åtskilliga
tekniska ändamål; så t. ex. brukas diamanten för glasskärning, sågning av glas,
slip-ning av optiskt glas och av diamanter, klinkor för dragning av fina metalltrådar,
verktyg för fina svarvningsarbeten o. s. v. Rubiner eller granater användas till tapplager
för finare ur och instrument. Användningen av svarta diamanter i
diamantbergborr-maskiner har redan blivit omnämnd.
För ädelstenarnas värdesättning spelar storleken en mycket betydande roll.
Viktsenheten benämnes karat (bör ej förväxlas med den i Sverige lika benämnda enheten
för bestämmande av guldets finhetsgrad), vilken förr motsvarade ungefär 205 milligram,
men numera räknar man i s. k. metrisk karat om 200 mg. Priset är ingalunda
proportionellt mot vikten, åtminstone i fråga om stenar, som sällan förekomma i större stycken,
utan stiger mycket hastigare än vikten tilltar. Smärre slipade briljanter värdesattes
omkr. 1917 efter följande schema.
Stenar av 3 karats vikt .... 1 100 kr/karat
» »2 » t ... . 900 »
> > 1 > » . . . . 900 *
Stenar av Va karats vikt .... 720 kr/karat
> > 1/ie » > . . . . 360 >
» > Vm > > .... 270
För bestämmandet av större diamanters värde finnes överhuvudtaget ingen regel;
så t. ex. har den 180 karat tunga sydafrikanska Great White-diamanten ett karatvärde av
något över 20 000 kronor, under det att den betydligt mindre franska kronjuvelen Regent
värderas till 50 000 kronor. Sällsynt stora och vackra stenar kallas solitärer eller
non-pareils. Rubiner och safirer betingade i oklanderliga exemplar tidigare ett högre pris
än vattenklara diamanter, men dessa ädla korundvarieteters juvelvärde har under
senaste tider sjunkit, sedan man på konstgjord väg lyckats för små kostnader framställa
desamma. Felfri smaragd av en karats vikt värdesättes till c:a 900 kronor, men vid
förekommande felaktigheter sjunker värdet mycket hastigt.
Det ligger i sakens natur att ädelstenar ofta efterapas och förfalskas. Om
förfalskning kan det visserligen ej bliva tal, då verkliga ädelstenar framställas på konstgjord
väg, men om metoden är billig och lämnar en oklanderlig produkt, kullkastar den
givetvis alla tidigare använda värderingsgrunder. Konstgjorda diamanter har man
verkligen kunnat framställa genom att utsätta grafit för hög temperatur och tryck, men
dessa s. k. syntetiska diamanter hava hittills haft blott vetenskapligt värde, ty de äro
av mikroskopisk storlek.
Däremot har man lyckats att av aluminiumoxid framställa syntetiska safirer och
rubiner, som i alla avseenden överensstämma så fullständigt med de naturliga, att ett
åtskiljande ibland är omöjligt. Den färglösa konstgjorda korunden, s. k. leukosafir, är
t. o. m. vackrare än den naturliga. En stor del av de i marknaden förekommande
rubi-nerna och safirerna torde därför numera vara konstgjorda. I Paris lära årligen framställas
5 miljoner karat (1 000 kg) konstgjord rubin på så sätt, att ren aluminiumoxid smältes
i knallgaslåga och efter passage genom ett platinafiltrum får droppa ned på en kägla
av aluminium, där den hålles vid en temperatur strax under smältpunkten, så att
dropparna förena sig till en enhetlig kristall. Denna är lika naturstenen i fråga om hårdhet,
optiska egenskaper och specifik vikt men skiljer sig genom olikhet i fosforescens i
ka-todljus och har ofta, men ej alltid, små runda biåsrum, under det naturstenen har
skarpkantiga inneslutningar. Även smaragder, men blott sådana av ytterst obetydlig
storlek, har man kunnat tillverka genom sammansmältning av de ingående beståndsdelarna
under tillsats av kromoxid som färgämne. Likaså har man lyckats göra turkoser med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
