Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Stenindustrien, av H. Carlborg - Stenindustriella arbetsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENINDUSTRIEN. STENINDUSTRIELLA ARBETSFÖRFARANDEN.
473
Fig. 461. Ångdriven förskrämningsmaskin,
s. k. channeler.
arten bliva så små och på grund därav trycket på ytenheten mot stenen så stort, att
densamma krossas innan blocket kunnat spräckas utefter kilsömmen. Hålen, som
lämpligen böra huggas så smala som möjligt, åstadkommas i lösa bergarter medelst en
spetsig hacka och i hårdaro medelst hammare och mejsel. Detta arbetssätt blir ganska
tidsödande och dyrt, vadan man numera vid lösa bergarter övergått till upphuggandet
av sammanhängande rännor med hjälp av maskiner, och ej sällan tagas rännorna därvid
av sådant djup, att blocket frilägges utan kilning, d. v. s. de neddrivas till närmaste
bottengång. I detta fall säges brytningen ske medelst för skr amning.
Kanalerna utföras med ett slags för skr amning smaskiner, drivna av ånga eller
tryckluft. Fig. 461 visar en ångdriven dubbel sådan inrättning, d. v. s. den har tvenne
cylindrar med var sin av fem järn sammansatta
huggapparat, synliga längst fram å bilden.
Cy-linderpistongen och de därvid fastsatta
hugg-stålen ha sin rörelse rätt upp och ned och verka
således ungefär som en kilhacka eller
stötborr-maskin samt förflyttas framåt utefter
kanalrännan genom at$ hela apparaten är rörlig på
en rälsbana. Där förskrämningslinjerna äro
korta, lönar det sig i regel icke att använda
annat än encylindriga maskiner. De äro vanligen
inrättade så, att de kunna arbeta med
hugg-järnen både i vertikal, lutande och horisontal
ställning. När rännorna göras horisontala får
förfaringssättet stor likhet med det för
stenkolsbrytning använda. I lösa bergarter kan
givetvis förskrämningen också utföras för hand
med hacka. Fig. 462 visar ett med dylika
maskiner drivet stenbrott i Indiana, U. S. A.
För framställning av slipstenar har man i
Tyskland använt en särskild
förskrämningsappa-rat, som direkt ur berget uthugger en cirkulär
cyljnder av erforderlig diameter och 1 m höjd.
Den lösbrytes och sönderdelas genom kilning i lagom tjocka stenar, som på slipsidan ej
behöva någon efterarbetning utan fått sin yta färdigställd direkt vid förskrämningen.
Utsågning av block med hjälp av ståltrådslinor tillämpades först i vissa
marmorbrott i Belgien och har sedermera spritt sig till många andra ställen. Den går så till, att
en ståltrådslina av lämplig form, t. ex. en av 6 mm diameter, sammansatt av trenne
trådar, får passera över linskivor, av vilka en är maskindriven och åstadkommer rörelsen.
Linan får släpa mot stenen och nöter sig då så småningom ned genom denna; på så sätt
åstadkommer man en liknande ränna som med förskrämningsmaskinerna, ehuru smalare.
Linan slites naturligtvis härvid och går förr eller senare sönder, men för att göra denna
tidpunkt så avlägsen som möjligt, giver man linan stor längd, ända upp till 1.5 km. För
att få ned linan i stenen måste ett hål upptagas, i vilket den yttersta linskivan kan
nedsänkas. Linsågningen arbetar hastigt, t. o. m. hastigare än förskrämningsmaskinerna,
men där bergarten har ojämn hårdhet, t. ex. om flintbollar ligga inneslutna i kalksten,
blir rännan ojämn, och därjämte äro ofta de långa linorna i vägen för andra
arbetsopera-tioner i stenbrottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
