Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Kokstillverkning - Blåsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 509. Koksugnsanläggning.
och när denna är färdig, öppnas dörrarna vid kammarens båda sidor och koksen, som
sammansintrat till en enda kompakt massa, utskjutes ur ugnen medelst en särskilt
konstruerad maskin, synlig till vänster å fig. 507. Koksen, som är glödande, släckes
genom påsprutning med vatten samt sönderslås. Fig. 509 visar ett batteri koksugnar.
Anmärkningsvärt är, att man i England och Amerika hållit fast vid de gamla
bikupe-ugnarna, varav ett mycket stort antal fortfarande är i bruk. Man har nämligen ansett att
den koks, som framställts i dylika ugnar, är av bättre beskaffenhet än den, som erhålles
från de moderna koksugnarna.
Redan tidigt sökte man tillgodogöra sig biprodukterna vid koksningen; sålunda
byggde Lord Dundonald i början av 1800-talet en bikupeugn, anordnad för
tillvaratagande av tjäran i gasen. År 1856 sökte i Frankrike Knab enligt förebild från
lysgas-beredningen, som införts år
1820, att tillämpa därvid
använda metoder vid
kokstillverkningen, men koksen blev
dålig, och det var först år 1874,
som det lyckades Carvé att
vid sina vid Bessèges i
Frankrike uppförda koksugnar
förena tillvaratagandet av
biprodukterna med erhållandet av
en god koks. För den vidare
utvecklingen av denna fabrika
-tion hava tyskarna A.
Hüsse-ner och C. Otto inlagt stor
förtjänst. De biprodukter, som
tillvaratagas, äro tjära,
bensol-produkter och ammoniak.
Genom avkylning av koksgasen
utkondenseras tjäran och genom att bringas i beröring med kallt vatten bindes
ammoniak-gasen vid detta samt förarbetas sedan vanligen till ammoniumsulfat. Bensol och dess
homologer (xylol, toluol etc.) utvinnas genom tvättning av gasen med tjäroljor, s. k.
tvättoljor, vilka erhållas vid destillation av stenkolstjära vid högre temperatur än 200°.
Tjäran och bensolprodukterna hava numera fått en mycket stor betydelse; den förra
såsom råmaterial för tillverkning av färger, läkemedel m. m., de senare för framställning
av sprängämnen m. m. samt såsom motorbränsle.
Det utbyte, man erhåller vid kokstillverkning, varierar avsevärt, beroende på de
använda stenkolens beskaffenhet och det sätt, varpå ugnarna drivas. Som ett
medelvärde torde man kunna angiva, att av 1 OCX) kg stenkol erhållas 750 kg koks, 40 kg tjära,
12 kg ammoniumsulfat, 8 kg bensolprodukter och 300 m3 koksgas.
Blåsmaskiner.
För tillförseln av erforderlig blästerluft till masugnen använde man före mitten av
1700-talet blåsbälgar av en eller annan konstruktion, vanligast var spetsbälgen. Fig. 510
visar en enkelverkande spetsbälg, tillverkad av trä. Den första cylinderblåsmaskinen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
