Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Järnets första framträdande i historien - Äldre direkta metoder för framställning av smidbart järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE DIREKTA METODER FÖR JÄRNFRAMSTÄLLNING.
553
allt allmännare i bruk för att slutligen bliva den för industriella ändamål huvudsakligen
använda metallen. Man betjänade sig under denna period ävenledes av den direkta
framställningsmetoden, d. v. s. man framställde i ugnar smidbart järn direkt från malm,
men man började småningom driva biåsmaskinerna med maskinkraft; isynnerhet var
detta förhållandet mot slutet av perioden, då vattenkraft kom till användning härför.
Tredje perioden sträcker sig från mitten av 1400-talet till slutet av
1700-talet. Det utmärkande för denna period är, att man genom införandet av kraftigare
biåsverk erhöll järnet i flytande form, d. v. s. såsom tackjärn, samt lärde sig att av
tackjärnet sekundärt framställa smidesjärn. Detta var ett stort framsteg, ty dels fick man
en bättre och jämnare produkt, dels kunde man utvinna mera järn ur malmen. De
direkta metoderna för järnframställning trängdes småningom tillbaka av denna så kallade
indirekta metod, vilken använts alltsedan denna tid och intill våra dagar.
Denna omläggning av tillverkningen medförde en förändring av de använda ugnarna,
vilka så småningom togo formen av s. k. masugnar. Såsom bränsle användes vid dessa ugnar
nästan uteslutande träkol. Ångans införande såsom drivkraft vid järnverken samt
puddel-processens uppfinnande beteckna periodens avslutning.
Fjärde perioden, som sträcker sig från slutet av 1700-talet intill våra dagar,
utmärkes först och främst därav, att koks och stenkol kommit till användning såsom
bränsle vid masugnarna, samt vidare av införandet av de tre viktiga
stålsmältnings-metoderna: degel-, bessemer- och martinprocesserna. Under denna tid har också vid
järnverken en storartad utveckling inom kraftteknikens område ägt rum.
Till dessa av Beck angivna fyra perioder skulle man kunna lägga en femte
period, som då skulle räknas från den tid elektrisk energi började finna användning såsom
värmealstrare vid järnets framställning liksom vid dess raffinering till stål av olika
beskaffenhet.
ÄLDRE DIREKTA METODER FÖR FRAMSTÄLLNING AV
SMIDBART JÄRN.
Fig. 545. Egyptisk smältugn.
Det tillvägagångssätt, som man i äldsta tider tillämpade vid framställandet av järn,
känna vi visserligen icke med säkerhet, dock kunna vi bl. a. genom jämförelser med de
metoder, som äro i bruk hos vissa lågt stående naturfolk, bilda oss en uppfattning därav.
Från det gamla Egypten äga vi flera avbildningar av huru metallsmältning bedrivits
därstädes, och även om dessa ej avsett att visa just smältningen av järn, så torde
tillvägagångssättet för smältning av
skilda metaller på denna tid ej hava
varit avsevärt olika.
Huru en gammal egyptisk
smältugn, avsedd för smältning av
guld, såg ut, framgår av fig. 545,
som är hämtad från en väggmålning
i en tebansk grav från Thotmes
den fjärdes tid. Russegger, som
på 1840-talet reste i Afrika, har
lämnat oss flera upplysningar om
järntillverkningen i Kordofan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
