- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
623

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Välljärnsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. VÄLLJÄRNSMETODER.

623

nedsmältning. Om ändamålsenligt tackjärn användes, brukar nedsmältningen ske på
c:a 15 min., under vilken tid något arbete i härden vanligen ej behöver förekomma.
Smeden får emellertid se till, att tackjärnet ligger lagom högt och på lämpligt avstånd
från formorna, samt att dessa äro rena. Är tackjärnet antingen för nödsatt eller för
hård-satt, måste dock spettning redan nu påbörjas, emedan i förra fallet tackjärnet vid
nedsmältningen blir så kvickflytande, att det vill smälta fast vid härdbottnen, och i senare
fallet man med dylikt hastigt färskande tackjärn ej skulle hinna fullt genomarbeta
massan, innan smältgörningen måste företagas. Närtackjärnet smälter och droppar ned genom
de syrerika focigaserna, oxideras dess kisel och mangan, om ej halterna av dessa ämnen
äro allt för stora, nästan helt och hållet samt ingå i slaggen.

Efter nedsmältningen vidtager processens andra period eller råbrytningen, d. v. s.
brytningen före koket. Spettet införes nu intill lackhällskanten och skjutes, antingen för
hand eller medelst hjälpbrytare (se sid. 624), efter härdbottnen fram till askväggen,
varefter uppbrytning sker. Detta förfarande upprepas tills hela massan på härdbottnen
blivit så genomarbetad, att järnet och slaggen intimt blandats med varandra. Genom att
härdinnehållet ständigt brytes upp i foci och i högre varmare kollager blir massan allt
hetare, samtidigt som en del av järnets kol förbrinner samt slaggen ytterligare
uppoxi-deras. Efter c:a 12 minuters energisk brytning inträder en så häftig oxidation av
tackjärnets kol med åtföljande gasbildning, att härdens hela innehåll av järn, slagg och kol
kommer i en skakande rörelse, koket har börjat. Härmed inträder processens tredje period
— färskbrytningen — under vilken de under föregående period bildade stålartade
färskorna uppbrytas och upplyftas i foci, varvid de kolrikare partierna nedsmälta, och
järnet i övrigt nedfärskas till en kolhalt av 0.02 å 0.03 % C.

Arbetet under denna period behöver ej vara så forcerat som under den föregående.
Efter c:a 12 minuters omsorgsfull brytning har man i härden erhållit ett stort antal helt
igenom mjuka färskor. Under den fjärde perioden — smältgörningen — som nu vidtager,
sammanföras alla färskorna till en smälta genom att man låter dem ånyo nedsmälta
framför formornas foci och droppa ned genom kolen till härdbottnen, där de få samla
sig till en smälta. Under det järnet droppar ned mellan kolen, skyddas det mot
uppkol-ning genom ett dropparna omgivande tunt skikt av slagg.

Det är av vikt, att så mycket slagg finnes i härden, att den under bildning varande
smältan är helt skyddad av slagg, så att smältan ej kommer i beröring med träkoisstyckena,
ty eljest skulle en partiell uppkolning av järnet äga rum, varvid stålartade partier skulle
uppstå och därmed en ojämn produkt erhållas. Skulle emellertid slaggen ej räcka till
att helt täcka smältan, måste erforderlig mängd kall slagg införas i ugnen, vilket då bör ske
ovanför foci. Något arbete med spettning i härden bör ej äga rum, förr än denna slagg
smält, emedan man annars riskerar, att slaggen kommer ned osmält och inpressas i
smältan, där den då bildar slaggkörtlar.

Då alla färskor blivit nedsmälta, slås blästern ifrån, och den numera färdiga smältan
uppbrytes samt vändes så, att undersidan kommer upp, varpå blästern ånyo pådrages
en kort stund för renblåsning av smältan. Den sammanlagda tid, som åtgår för
tillverkandet av en smälta, brukar allt efter det använda tackjärnets beskaffenhet och
smedens skicklighet variera mellan 45 och 70 minuter.

Den färdiga smältan dragés med tillhjälp av krokar och tänger ut ur härden och
föres på smältkärran till hammaren, där den först underkastas putsning, d. v. s.
avhuggning av slaggiga och stålartade partier, varefter den hopslås och upphugges i
smältstycken av lämplig vikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free