Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTÅ BEHANDLING.
som i en Héroultugn, men när ugnen kommit upp i tillräckligt hög temperatur, blir det
eldfasta materialet ledande, och strömmen kommer då att taga vägen från
toppelektroderna genom chargen och bottnen till bottenelektroden.
Rena elektriska motståndsugnar. Elektriska ugnar hava även
konstruerats, där värmen utan tillämpande av vare sig ljusbåge- eller
induktionsprin-cipen alstrats enbart till följd av det motstånd, som bjudes den elektriska strömmen, då
den passerar antingen direkt genom stålbadet eller genom det stålbadet omgivande
eldfasta materialet. Ugnar konstruerade enligt denna princip hava emellertid endast
utförts som försöksugnar; något utförande i industriell skala har icke förekommit.
Vid Gins ugn av år 1897, som var avsedd för flytande insats, är
smältrummet utfört som en mycket smal ränna, som buktar sig i flera slingor. Strömmen införes
direkt i stålbadet, som på grund av smältrummets form kommer att bjuda den
elektriska strömmen ett relativt stort motstånd.
Vid Helbergers ugn sker smältningen i en grafitdegel, där värmen alstras
genom det motstånd, som själva degeln utövar mot den elektriska strömmen.
I s c h e w s k y s ugn är formad såsom en Eggande cyhnder; den är inklädd med
eldfast sten och roterar med en hastighet av c:a två varv i minuten. I skarvarna mellan
stenarna äro plåtremsor anbragta, vilka sticka något utanför ugnen. Strömmen
tillföres ugnen genom tre stycken utanför ugnen anbragta fasta elektriska borstar, med
vilka de utstickande plåtremsorna vid rotationen komma i kontakt. Från dessa senare
passerar strömmen genom det eldfasta materialet, vilket erbjuder för värmealstringen
erforderhgt motstånd.
Elektrostålframställningens metallurgiska förlopp. Framställning av stål på
elektrisk väg kan ske antingen i sur eUer i basisk ugn, det senare är det vanbgaste.
Processen kan utföras med användning av fast insats, bestående av en i lämpüga
proportioner utförd blandning av från skadEga föroreningar fritt tackjärn och skrot. I dylikt
faU blir det huvudsakhgen fråga om en omsmältning i likhet med vad förhåUandet är
i en degelugn, endast med den skillnad, att värmekällan här utgöres av elektrisk ström.
Vid raffinering av stål i elektrisk ugn utgöres chargen vanligtvis av flytande stål
från bessemer- eUer martinugnar, vars kvalitet skaU förbättras medelst en
efterbehand-Hng i elektrisk ugn genom där skeende rening från fosfor och svavel. Skola båda dessa
föroreningar avlägsnas ur stålet, måste man arbeta med två slagger.
Raffineringspro-cessen, som utföres i basisk ugn, kommer då att uppdelas i två perioder, varav under
den första/ oxidationsperioden, fosforn och under den andra, desoxidationsperioden,
svavlet bortskaffas.
Ehuru tillvägagångssättet varierar vid ohka stålverk, kan följande beskrivning
lämna en föreställning om huru processen i aUmänhet bedrives. Flytande stål från
bessemerkonverter eller martinugn intappas i den elektriska ugnen, varefter man för
att erhålla en lämpHg oxiderande basisk slagg tillsätter bränd kalk och ett
oxidations-medel, vanligen färskmalm, men stundom även hammarslagg eUer valssinner. Då vid
elektriska stålugnar oxidationen endast i ringa grad sker med tillhjälp av luftens syre,
utan huvudsakhgen medelst oxiderande ämnen i slaggen, kan det hända, att om
stålets kolhalt är hög, det icke är tillräckHgt att endast använda en enda oxiderande slagg,
utan att den första slaggen måste avtappas, och en ny slagg bildas genom tillsats av
kalk och malm. När kolhalten i erforderhg grad nedbragts, avtappas slaggen och
desoxidationsperioden inledes genom tiUsats av kalk, sand och flusspat samt som desoxi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
