Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678 JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
att man skulle framställa stål genom att till i degel smält tackjärn sätta
smidesjärns-avfall, och han synes även hava lyckats att i liten skala framställa stål på detta sätt;
någon praktisk betydelse fingo dock icke de av honom utförda försöken.
Den vanliga degelstålsmetoden. Först omkring år 1740 bragtes
problemet att framställa stål i degelugn till en tillfredsställande lösning, och detta skedde
genom Benjamin Huntsman. Man känner egentligen mycket litet till huru
utexperi-menterandet av degelstålsmetoden tillgått, ty uppfinnaren hemlighöll strängt alla sina
göranden och låtanden och har varken tagit patent på sin metod eller lämnat någon
beskrivning av densamma.
Benjamin Huntsman, som var av tysk härkomst, var urmakare i Doncaster i
England. Som Huntsman själv tillverkade även axlarna och fjädrarna för sin urfabrikation,
hade han rikt tillfälle att iakttaga hur ojämnt den tidens stål var. Även då han
använde bästa garvstål från Steiermark, vilket vida överträffade det engelska brännstålet,
som vid denna tid ej underkastades garvning, erhöll han ändock ej förstklassiga fjädrar.
Han kom då på den idén att försöka bibringa stålet större homogenitet genom att
underkasta det en omsmältning.
Man skulle kunna tycka, att när idén en gång var given, vore det lätt att utföra
densamma, men så var dock icke fallet vid tiden för Huntsmans framträdande. För
det första gällde det att kunna alstra en temperatur så hög, att stålet kunde bringas
till smältning. Högre temperaturer än som erfordrades för smältning av tackjärn kunde
vid denna tid svårligen åstadkommas vid metallurgiska processer, och stål ansågs vara
praktiskt taget osmältbart. Vidare måste deglar tillverkas, som vid den erforderliga
höga temperaturen ej smälte och segrade samman. Några sådana deglar voro då ännu
ej kända.
Om Huntsmans försök känna vi intet, men vi veta, att de varit förbundna med
många misslyckanden, ty i marken, där hans fabrik stått, har man sedan funnit
nedgrävda ett stort antal odugliga göt, som han för att ej röja arten av sina strävanden
på detta sätt undanskaffat. Emellertid kröntes hans arbete till sist med framgång, och
man anser, att detta skett år 1740, emedan han då flyttade från Doncaster till
Hands-worth vid Sheffield och där byggde en fabrik för tillverkning av det nya stålet.
Huntsman trodde sig särskilt hos de många stålmanufakturverken i Sheffield lätt kunna få
avsättning för sitt stål, som visat sig vara av jämnare kvalitet och i övrigt överlägset
alla då använda stålsorter, men däruti misstog han sig, ty de konservativa engelska
industriidkarna ville ej köpa hans stål, skyllande på att detta var mycket mera
svår-bearbetat än det sedan gammalt använda brännstålet. Det såg mörkt ut för Huntsman;
dock lyckades han få sälja stål till Frankrike, där man snart kom underfund med
degel-stålets överlägsna egenskaper och använde det för tillverkning av manufakturvaror,
som även sändes till England och där på ett kännbart sätt konkurrerade med de engelska
tillverkningarna. Sheffi eldfabrikanterna tvingades härigenom slutligen, sedan de
förgäves sökt utverka utförselförbud för degelstål, att hänvända sig till Huntsman och
begära att få köpa av det nya av honom tillverkade stålet.
Huntsman, vilken som nämnts ej uttagit patent på sitt förfaringssätt, sökte i stället
att strängt hemlighålla detsamma och förbjöd sina arbetare att tillåta någon, vem det
vara månde, att komma in i fabriken. Arbetarna hade också högtidligen förbundit
sig att obrottsligen ställa sig detta förbud till efterrättelse, och till en tid lyckades det
att hålla alla obehöriga borta. En kall vinterkväll, då snön föll i täta flockar, kom
emellertid en i trasor höljd och halvt förfrusen man till Huntsmans fabrik och bad att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
