Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Cementeringsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CEMENTERINGSMETODER.
687
Fig. 684. Brännstålsugn.
Den första brännstålsugnen i Sverige byggdes år 1655 vid Davidshyttan i Dalarna,
och under 1760-talet konstruerades av S. Rinman en för vedeldning avsedd brännstålsugn,
vilken tjänat till förebild för senare ugnskonstruktioner av detta slag i vårt land. Dessa
ugnar hava avlånga och av valv täckta ugnsrum (fig. 684), i vilka befinna sig tvenne av
chamottetegel murade kistor (Rinman använde tre kistor). Omkring och under dessa
kistor löpa ett flertal eldkanaler, vilka leda från ett par djupare belägna eldstäder och
mynna ut i ugnsrummet. Från detta bortledas rökgaserna genom fyra stycken vid
vardera sidan av valvets fot upptagna öppningar, vilka helt eller delvis kunna täckas med
täckstenar, varigenom reglering av gasströmmen och därmed av temperaturen i
ugnsrummet möjliggöres. Kistorna hava vanligen en dimension av c:a D/2 X 3x/2 meter.
Det för bränning avsedda stångjärnet utsmides till stänger av c:a 15 X 65 mm:s
genomskärning och inpackas i kistorna på så sätt, att mellan varje lager av järnstänger
kommer ett c:a 75 mm tjockt lager av välkolade och till ärtstorlek krossade björkkol,
som fuktats med saltvatten.
Ovanpå det översta kollagret
lägges först ett lager av aska
och därpå slutligen ett lager
av sand, blandad med
tegelmjöl.
Eldningstiden rättar sig
efter den kolhalt, man önskar
bibringa stålet; sålunda är
det för stål med 0.60 % C
tillräckligt att elda 6 å 7 dygn;
vid en kolhalt av 1.60 % —
den högsta kolhalt, som kan
erhållas vid den temperatur,
som här ifrågakommer —
fordras däremot 15 å 16 dygn. Genom att undersöka särskilda provstänger, vilka
an-bragts så, att de lätt kunna uttagas ur kistorna, kan processens förlopp kontrolleras.
Bränslet utgöres i Sverige av ved, som vanligen förbrännes direkt; stundom
användes dock under sista skedet av processen, då största hettan skall åstadkommas,
eldning med gas, framställd av ved. I utlandet användes även stenkol och brunkol
såsom bränsle vid brännstålsberedningen.
Det mjuka järn, som användes för framställning av brännstål, har varit av olika
beskaffenhet; sålunda har för finaste kvaliteter använts Dannemora vallonjärn; övriga
stålsorter hava framställts av prima lancashire eller vanlig lancashire, och även
martin-och bessemerjärn hava använts. Då emellertid brännstålet på grund av den stora
bränsleåtgången blir dyrt, och mera ekonomiskt arbetande metoder för framställning av
ordinära stålkvaliteter uppstått, så har tillverkningen av brännstål numera inskränkts till
att endast omfatta framställning av det finaste material.
Förr brukade man företaga en omedelbar utsmidning av brännstålet. Härvid erhölls
dock icke en fullt homogen produkt, i det att dels kolhalten hos de enskilda
stålstängerna var större i ytan än i kärnan, och dels stängerna sinsemellan kunde förete olika
kolhalt, beroende på, att de i kistans centrum liggande stängerna ej varit utsatta för exakt
samma uppvärmning, som de mera’ ytligt Eggande stängerna. Härtill kom, att
väll-järnet aUtid innehöll en varierande mängd av slagginneslutningar, vilka vid bränningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
