Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Metallframställningens allmänna grunder, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
föreningar avskiljas genom förslaggning. Som exempel på de olika metoderna kunna
nämnas: smältning av malmer innehållande gedigna metaller, skärstenssmältning vid
koppartillverkning, reduktionssmältning vid blytillverkning.
Vid framställning på våta vägen utlöses metallen eller metallföreningen medelst
lösningsmedlet, varefter metallen med tillhjälp av kemiska reagenser eller elektrisk ström
utfälles ur den från det ofyndiga avskilda lösningen.
Det för de metallurgiska operationernas genomförande erforderliga värmet erhålles
vanligast genom förbränning av kol, bränn olja eller gas, men kan också alstras på
elektrisk väg.
Då den elektriska strömmen dessutom begagnas för att ur lösningar utfälla metaller,
kommer den sålunda till användning för metallframställningsmetoder såväl på torra
vägen (elektrotermiska metoder) som på våta vägen (elektrolytiska metoder).
De fasta brännmaterialen äro antingen naturliga (ved, torv, brunkol, stenkol,
antra-cit) eller kolade (träkol, torvkol, koks). Kolade bränslen erhållas genom de råa
brännmaterialens upphettning utan lufttillträde eller med minskat sådant, varvid flyktiga
beståndsdelar såsom vatten, tjära, lättare kolväten, kolsyra, koloxid, väte etc. bortgå,
så att ett kolrikare, fast kol erhålles. Kolningen av ved försiggår i milor eller ugnar av
olika konstruktioner, koksningen av stenkol i retortugnar. Då bränslet såsom vid
schaktugnssmältning kommer i direkt beröring med smältgodset, användas i regel
kolade bränslen.
De metallurgiska operationerna kunna indelas uti förberedande sådana, genom
vilka det metallhaltiga materialet göres lämpligt för den vidare behandlingen, samt den
egentliga metallframställningen med därvid förekommande arbeten. Till de förstnämnda
höra krossning, torkning, kalcinering, röstning, brikettering, sintring etc. samt till de
sistnämnda smältning, segring, destillering, läkning, kristallisering, fällning, filtrering etc.
En särskild förberedande operation, som av en del sakkunniga räknas till
metallurgien, är malmens anrikning på mekanisk eller fysikaliskt kemisk väg. Allteftersom
metallkonsumtionen stigit i världen, och de rika malmer, vilka funnits att tillgå, blivit
sällsyntare, har man alltmera nödgats söka efter medel, varigenom även fattigare malmer
kunde nyttiggöras. Ett sådant medel är malmens anrikning. Anrikningsmalmen
underkastas efter krossning en bearbetning, varvid det ofyndiga, det s. k. gråberget, mer eller
mindre fullständigt avskiljes, varigenom malmens metallhalt höjes. Anrikningen
avhandlas vidare på annat ställe i detta arbete.
Krossning består i malmens mekaniska sönderdelande uti mindre stycken eller i
pulver. Olika röstnings- och smältmetoder erfordra olika krossningar. Så bör godset
för schaktugnssmältningar i regel vara styckformigt, under det att vid
flamugnssmält-nings- och lakningsprocesser endast mera finpulveriserat gods kan komma till
behandling.
För grovkrossningen användas s. k. tuggare och för finkrossning valskrossar,
skiv-krossar, spindelkrossar, kulkvarnar etc.
Kalcineringen utgöres av en enkel bränning, i regel för att ur vatten- och
kolsyre-haltiga mineral (hydrat- och karbonatmalmer) utdriva vattnet och kolsyran men även
för att göra malmen lättare att krossa. Härför användas liknande apparater som för
röstning (se nedan), i allmänhet dock de enklaste av dessa.
Röstningen, som utgöres av en upphettning till en så hög temperatur, att malmen
utan att smälta undergår en kemisk förändring, tjänar till att omvandla malmmineralet
i en för de vidare operationerna mera lämpad form. Den får allt efter det sätt, på vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
