- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
737

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Metallframställningens allmänna grunder, av E. S. Berglund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALLFRAMSTÄLLNINGENS ALLMÄNNA GRUNDER.

737

Sintring utföres på flera olika sätt, men principen är den, att malmpulvret
underkastas en upphettning, varvid det sammansintrar till en kaka, vilken därefter
sönderkrossas i för smältningen lämpliga stycken. Av olika sintringsmetoder kunna nämnas
Huntington-Heberleins, Dwight-Lloyds och Greenawalts.

Huntington-Heberleins apparat (fig. 731) består av ett trattformigt eller
halvklotformigt gjut järnskärl, som är lagrat på tappar, så att det kan svängas runt och tömmas.
Kärlet är i sin nedre del försett med en mellanbotten, i vilken en mängd hål äro upptagna.

På denna mellanbotten utbredas glödande kol eller svavelhaltig malm, som gjorts glödande,
varpå man låter blästerluft strömma genom hålen från bottnen uppåt.
Malmbeskickningen påfylles sedan, antingen allt efter som värmen tränger igenom, eller också fylles
konvertern på en gång, beroende på malmens beskaffenhet. Har man olika malmer
med varierande svavelhalter, blandas dessa så, att en för uppnående av
sintrings-värme lämplig svavelhalt erhålles. Blir svavelhalten icke tillräckligt hög, måste
särskilt bränsle, vanligen i form av koksgrus, tillsättas. Efter sintringen tömmes
konvertern, och sintern sönderslås i för smältningen passande stycken.

Dwight-Lloyds apparat (fig. 732) består i princip av en vågrät, bandformig härd,
sammansatt av plåtar med upprätta kanter och med genomborrad botten, som
i den ena ändan långsamt löper över ett drivhjul och i den andra efter en böjd bana.
Malmen utbredes, blandad med nödigt bränsle, medelst en automatisk
beskicknings-anordning på bandet och föres förbi en antändningsanordning, som sänder en sticklåga
ned mot beskickningen, så att däruti befintligt svavel och tillsatt bränsle antändas.
Luft suges därpå genom massan, som då genomglödgas och bringas i sintring. Då
pannorna passera nedåt vid bandets ända sönderbrytes den sintrade massan och faller
ur pannorna. Även runda, bordformiga apparater äro konstruerade och hava särskilt
kommit till användning för sintring av koppar- och blymalmer (fig. 733—735).

Vid Greenawalts förfarande, som begagnas för järnmalm, använder man sig av
stationära pannor (fig. 736). Chargen tändes, och luften suges genom densamma
uppifrån och nedåt.

Alla apparaterna användas även för röstning av malm, s. k. blästerrostning.

Blästerrostningens syfte är att såväl rosta som agglomerera finpulveriserade
metalliska sulfider med tillhjälp av konstlat drag. För att detta skall kunna åstadkommas, är
47—252144. Uppfinningarnas bok IV.

Fig. 732. Dwight-Lloyds sintringsapparat av bandtyp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free