Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Metallframställningens allmänna grunder, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
oxideras till svavelsyrlighet och bortgår, avdrivning av silverhaltigt bly, då blyet
oxideras samt får avrinna i form av blyglete, bessemerering av tackjärn och kopparskärsten,
varvid kolet i tackjärnet och svavlet i skärstenen uppoxideras och bortgår o. s. v.
2. Reducerande smältning, då en tillräcklig mängd luft, för att en
fullständig förbränning av bränslet (reduktionsmedlet) med tillhjälp endast av luftens
syre skall äga rum, icke tillföres, utan häruti skall deltaga även det i ämnet, som
skall reduceras, vanligen en metalloxid, ingående syret, varigenom denna reduceras till
metall. Exempel: Reduktion av blyglete, tennmalm och järnmalm.
3. Förslaggande smältning, varvid vissa, vanligen mera
svårredu-cerade beståndsdelar av smältgodset (järnoxidul, manganoxidul, kalk, lerjord, kiselsyra
eller silikater) förbli oreducerade och förena sig till en slagg, under det att andra
(blyoxid, kopparoxid) reduceras. Exempel: Smältning av bly-, koppar-, nickel- och
silvermalmer.
4. - Precipiterande (fällande) smältning, vilken kommer till
användning för att sönderdela svavel-, antimon- och arsenikmetaller, vanligen med
tillhjälp av järn, och oftast liksom den oxiderande och reducerande smältningen även är
förbunden med en förslaggande smältning. Exempel: Blyframställning enligt
fällnings-metoden.
5. Blan dni n gssmä It ni ng. Exempel: Framställning av legeringar,
av-silvring av verkbly medelst zink.
6. Omsmältning i ändamål att separera de särskilda beståndsdelarna i en
legering eller blandning av metaller efter specifika vikten. Exempel: Avskiljande av
bly ur blyhaltig zink.
Ett särskilt slag av smältprocesser äro segringsprocesserna, vid vilka man genom
att småningom upphetta metallföreningar till en viss temperatur kan utskilja mera
lättsmälta beståndsdelar, under det att de mera svårsmälta kvarbliva. Exempel: Skiljande
av bly från koppar, tenn från järn, vismut från bergart.
Termitprocessen eller det aluminotermiska förfarandet är ett
smält-förfarande, som användes, då man vill åstadkomma mycket höga temperaturer, för
reducering av mycket svårreducerade oxider samt för framställning av rena, kolfria metaller
och legeringar. Processen bygger på det faktum, att om en metalloxid blandas med
aluminiumpulver och blandningen antändes, så brinner denna av sig själv, utan att
något värme utifrån behöver tillföras, och därvid uppkomma temperaturstegringar,
som uppskattats till omkring 3 000°. Metalloxiden reduceras härvid, och den däri
ingående metallen samlar sig i smält tillstånd under den av aluminiumoxid bestående
slaggen.
Processen utföres så, att oxiden av den metall, som skall framställas, blandas med
aluminiumpulver, och blandningen placeras i en rymlig degel samt antändes med
tillhjälp av en antändningsmassa, bestående av bariumsuperoxid och aluminium.
Antänd-ningsmassan tändes, om en brinnande tändsticka kastas därpå. Upp till 100 kg metall
kunna på en gång framställas, vilket sker hastigt, då reaktionen går mycket fort.
Destilleringsprocesser användas för att avskilja mera flyktiga substanser (svavel,
zink, kvicksilver, arsenik) från mindre flyktiga sådana. Allt efter som den flyktiga
beståndsdelen vid avkylning erhålles i flytande (svavel, kvicksilver, zink) eller i fast form
(arsenik, svavel), kallar man processen destillation eller sublimation respektive.
Läkning är en process, varigenom en metall, en metalloxid eller ett metallsalt
utlöses ur metallhaltigt gods medelst ett lösningsmedel av ett eller annat slag. Kärlen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
