- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
767

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Bly

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. BLY.

767

Numera har blästerrostningen åtminstone i Förenta staterna på grund av sina stora
företräden nästan helt och hållet undanträngt flamugnsrostningen, då fråga är om
blymalmer. Förloppet vid röstning av blymalm är den vid röstning vanliga, men arbetet
måste föras så, att det därvid bildade blysulfatet mot slutet av röstningen sönderdelas
av kiselsyra, som, om den icke redan förefinnes i malmen, måste tillsättas. Om så icke
sker blir nämligen sulfatet vid den efterföljande reduktionssmältningen överfört i sulfid
och går förlorat. Vid denna s. k. slaggrostning måste därför temperaturen höjas så mycket,
att rostgodset slutligen kommer i smältning, varvid blysulfatet överföres i blysilikat. Vid
behandling av silver- eller kopparrika blymalmer användes dock icke slaggrostningen,
emedan silvret förflyktigas vid den för sönderdelning av blysulfatet erforderliga
temperaturen, och emedan bildandet av en skärsten är nödvändig för kopparns utvinning.

Den för röstningen använda flamugnen, vanligen en s. k. frammakningsugn (fig.
723, sid. 732) har en intill 18 meter lång härd. Allt efter längden finnas på långsidorna
5 å 8 arbetsöppningar. Beskickningsposter, som, beroende på ugnens storlek, uppgå till
0.5 å 1.5 ton, insättas i den eldstaden motsatta ändan av ugnen och frammakas under
omrörning, så att de först förvärmas, därpå rostas och slutligen upphettas tillräckligt
för sulfatsönderdelningen. I tidsmellanrum om 2 å 5 timmar uttages den närmast
eldbryggan liggande färdigrostade malmposten, varpå de övriga stegvis frammakas mot
eldbryggan, och en ny malmpost uppsättes. På detta sätt befinna sig 5 å 7
malmposter samtidigt inne i ugnen, så att på 24 timmar 4 a 15 ton malm färdigrostas.
Bränsleåtgången är 150 a 380 kg stenkol pr ton malm.

Blästerrostningens fördelar framför vanlig oxiderande röstning äro många, bl. a.
att utdrivningen av svavlet är kombinerad med en agglomerering av malmen, att förlusten
av bly på grund av förflyktigande blir mindre, samt att kostnaden för anordningar och
behandling blir lägre. Med hänsyn till den efterföljande smältningen i schaktugnen
kunna framhållas fördelarna av ökningen i smältugnens kapacitet ända till 100 % på
grund av frånvaron av pulver, den intima blandningen av de i sintern ingående olika
beståndsdelarna och sinterns porositet, varigenom reduktionen försiggår lättare,
minskad koksåtgång samt minskad metallförlust på grund av damning och avdunstning.
Då beskickningen vid blästerrostning i Huntington-Heberleins samt Dwight-Lloyds
apparater icke bör innehålla mer än’15 å 18 % svavel, för att röstningen skall lyckas väl,
måste malmen i regel förrostas i andra apparater, innan den underkastas blästerrostning.
För detta ändamål användas mekaniska rostugnar av olika typer, vanligen Godfreys
eller Wedges. Om man icke förrostar malmen, måste den, om den håller mer än 15 å 18 %
svavel, uppblandas antingen med mera svavelfattiga malmer eller med andra malmen
utspädande ämnen, t. ex. slagg, kalk etc.

Mekaniska rostugnar av olika konstruktioner hava använts för att färdigrosta
blymalm, men röstningen har av flera skäl icke blivit tillfredsställande. För att i en
blymalm kunna nedbringa svavelhalten i erforderlig grad är det nästan nödvändigt att efter
behov kunna påskynda malmens gång genom ugnen eller kvarhålla den samt att mot
slutet av röstningen, då temperaturen är som högst, kunna bearbeta malmen mycket
flitigare än i början. I en mekanisk ugn med fast härd är omrörningen likadan hela vägen,
då det överallt beror på den hastighet, med vilken rakorna föras fram. En annan svårighet
är, att malmen bakar ihop sig på härdarna, så att kringvridningen hindras. I en
mekanisk ugn med roterande härd, den s. k. Brückners cylinder, kan malmen vändas fort eller
långsamt genom att antalet omvridningsvarv varieras, och den kan även hållas utsatt
för oxiderande låga huru lång tid som helst, men ugnen har många olägenheter, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free