- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
853

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEKANISK PROVNING. KONSTANTA STATISKA PÅKÄNNINGAR. 853

Tänjbarheten är förlängningen av en viss mätlängd av provstången, mätt
efter brottet och angiven i procent av ursprungliga mätlängden. Mätlängden skall
om möjligt vara symmetrisk omkring brottstället. Provstyckets förlängning är i regel
störst kring brottstället, och större tänjbarhet erhålles därför på en kort mätlängd än
på en lång mätlängd. Vid angivande av tänjbarheten måste därför även mätlängden
angivas, och mätlängden väljes vanligen i visst förhållande till provstångens tvärsnitt.

Kontraktionen är den största förminskningen av provstångens tväryta vid
brottstället och angives i procent av den ursprungliga tvärytan. Kontraktionen och
tänjbarheten äro mått på materialets formförändringsförmåga och möjliggöra därför

Fig. 802 a. Dragprovmaskin, system Alpha.

en viss uppskattning även av materialets seghet. Segheten undersökes dock
tillförlitligast genom slagprov% för vilket längre fram skall redogöras.

Dragprovets utförande. Belastningsproven utföras i särskilda för
ändamålet konstruerade s. k. dragprovningsmaskiner. De väsentligaste delarna av en
sådan maskin äro

dels anordning för framkallande av en godtycklig belastning eller kraft i den
in-spända provstången, och

dels anordning för belastningens noggranna uppmätning och avläsning.

Dylika maskiner finnas av många olika tillverkningar och utföranden. De kunna
emellertid indelas i två huvudtyper:

a) maskiner med mekanisk kraftverkan,

b) maskiner med hydraulisk kraftverkan.

Principen för dylika maskiner är schematiskt angiven i fig. 801. Utseendet av en av
Aktiebolaget Alpha, Sundbyberg, tillverkad typ av maskiner med mekanisk kraftverkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0865.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free