Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK PROVNING. KONSTANTA STATISKA PÅKÄNNINGAR.
855
stycket måste därför vara konstruerade med hänsyn härtill och samtidigt vara enkla,
så att provning snabbt kan utföras.
För plattstänger och för runda valsade stänger av mjukt järn samt för tråd
användas kilbackar, då endast brottgräns, sträckgräns och tänjbarhet skola bestämmas.
Kilbackarna utgöras av två kilar av stål, plana eller försedda med spår och med räfflade
gripytor, vilka inpassas i maskinen och mellan vilka provstycket inspännes. Vid
kilbackar föreligger alltid risk för att någon böjning uppstår samtidigt med dragningen.
Dylika inspänningsanordningar äro på grund härav mindre lämpliga för bestämning av
proportionalitetsgränsen. Vid mjuka metaller påverkas i regel icke brottgräns och
tänjbarhet av de uppkommande böjningspåkänningarna, emedan dessa vanligen
utjämnat sig redan på ett tidigare stadium av dragningen. På hårdare stål kunna
emellertid böjningsspänningarna orsaka brott vid lägre belastning än som motsvarar
brottgränsen vid endast dragning.
Då proportionalitetsgränsen skall bestämmas, s. k. fullständigt dragprov, och vid
svarvade provstänger av stål och spröda metaller användes någon inspänningsanordning,
varigenom dragspänningen blir noga inriktad, centrerad, i provstångens längdriktning.
Ofta betjänar man sig därvid av s. k. ringbackar eller liknande. Dessa bestå av två
ringhalvor, som passa mot stångens skalle. Dessa halvringar insättas i en hel ring, vars
ena ändyta är sfärisk och som med denna ändyta anligger mot en till maskinen hörande
ringformig hållare med skålformad botten. Genom de sfäriska anliggningsytorna
åstadkommes, att provstången vid dragningen kan inställa sig i dragriktningen, varigenom
böjningsspänningar undvikas.
Resultatens beroende av provstyckets form. För metaller
och isotropa ämnen gäller i allmänhet den s. k. likformighetslagen: geometriskt
likformiga provstycken av ett och samma material erfara vid lika stora påkänningar
geometriskt likformiga formförändringar. Lagen gäller med mindre noggrannhet för
material, som hava olika egenskaper i olika delar eller i olika riktningar.
De elastiska töjningarna, töjningskoefficient och proportionalitetsgräns, äro i
allmänhet oberoende av provstyckets form. Sträckgränsen och brottgränsen ävensom
framför allt tänjbarhet och kontraktion äro däremot i viss mån beroende av provstyckets
dimensioner. Ju kortare provstycket är i förhållande till tvärsnittet desto mindre
tänjbarhet och kontraktion erhålles. Brottgränsen ligger däremot högre, beroende på att de
närliggande grövre delarna av provstycket verka uppstyvande.
Detta förhållande framgår av nedanstående tabell, vilken innehåller några resultat
erhållna vid Statens Provningsanstalt. Provstyckets form framgår av fig. 803. D — 20
mm, d = 14 mm. Hålkälens radie = 2 mm.
S t å 1 t y p [-Insvarvnin-gens-] {+Insvarvnin- gens+} längd Brottgräns kg/mm2 [-Kontraktion,-] {+Kontrak- tion,+} %
0.2 % kol, utglödgat . . . . < Normalstång 42.3 62
30 42.5 62
15 43.5 60
5 48.9 54
0.8 % kol, utglödgat . . . . । Normalstång 95.0 15
30 95.5 13
15 96.5 9.5
5 106.3 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
