Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
METALLERNAS BEARBETNING.
Fig. 5.
Dub-belkoner vid [-bristnings-stället.-]
{+bristnings-
stället.+}
rörelsemöjligheter under bearbetningen, varigenom växlande former snabbare
åstadkommas. Om bearbetning genom pressning sålunda i allmänhet är mera ekonomisk
än smidning, måste man dock besinna, att en jämförelsevis lätt hammare
kan giva ett mycket kraftigt slag. En hammare av blott en kg:s vikt,
med en sluthastighet av 10 m och nedtryckande arbetsstycket 0.1 mm,
ger ett medeltryck av c:a 50 000 kg. En 30 kg tung hammare med en m:s
fallhöjd kan åstadkomma en formförändring, som är omöjlig att erhålla
i en smidespress med ett största tryck av 40 000 kg. En hammare ger en
större deformation i eller i närheten av beröringsstället, ett förhållande,
som är karakteristiskt för slagverkningar.
Försök hava visat att en tung hammare med liten slaghastighet
åstadkommer samma formförändring som en lätt hammare med
motsvarande större hastighet, om hamrarnas energimängd i båda fallen är lika.
Åtminstone gäller detta för mjuka metaller och så länge hastigheterna
ej ligga alltför långt från varandra, d. v. s. mellan 3 till 10 m, alltså inom de
gränser, som gälla för vanliga ånghammare. Slaghastigheten skulle alltså
ej utöva något synnerligt inflytande på formförändringen, om
arbetsmängderna äro desamma. Tydligt är dock att slagets fysiska effekt
måste bliva helt olika, om man använder mycket stora hastigheter.
Fig. 6. Flytlinjer vid tryck i mitten av en stålplatta.
exempelvis den hos en kanonkula, varvid slaget deformerar blott de kulan närmast
lidande delarna. Enär vidare vid smidning av en hård metall, kall eller varm, en viss
procent av arbetsmängden hos varje slag åtgår för en elastisk formförändring, innan
den permanenta inträder, följer härav, att effekten av ett enda kraftigt slag är större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
