- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
11

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Gjutning - Gjutformar och formmaterial

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GJUTNING. GJUTFORMAR OCH FORMMATERIAL.

11

eller chamott (bränd, pulveriserad, eldfast lera) såsom förmagringsmedel. Något
kokspulver, rågmjöl, sågspån el. dyl. tillsättes. För martingods användes stundom melass
i stället för lera, särskilt för mindre gods, varvid ingen torkning eller blott svag s. k.
skinntorkning av formarna erfordras. Torkade formar böra dock användas, om godset
skall efterbearbetas.

För att spara formmaterialet så mycket som möjligt vid råsandsformning skiljer
man emellan nysand, som användes närmast modellen för finare gods, modellsand, av
2 delar ny och 3 delar gammal sand, närmast modellen för vanligt gods, samt
jyllnads-sand, förut använd sand, för fyllning av flaskorna vid formningen. För att förekomma,
att skilda formsandsdelar vidhäfta varandra användes s. k. part- eller skiljesand,
fog-sand, vanligen bestående av bränd kvartssand.

Lämplig gjutsand finnes färdigbildad i naturen men kan även framställas genom
blandning av lera och malen sandsten. Välkända formsandsfyndigheter finnas på flera
ställen i England (röd, lös sandsten, »rotten stone»), Frankrike (gul, lös sandsten),
Belgien och Tyskland. I Sverige förefinnes god gjutsand vid stränderna av Mälaren och
Vättern samt vid Skånes kuster. Fet gjutsand finnes vid Svedala, Borlänge och Huvud
-sta, mager vid Torup, Gusum, Köping, Torshälla, Laxå m. fl. ställen. Sandens grovlek
bör rätta sig efter fordringarna på gjutgodset. Till fint konstgjutgods bör
kornstorleken ej vara större än 0.04 mm, till vanligt, mindre noggrant gjutgods bör storleken
vara minst 0.1 mm, under det att fyllnadssand för grovt gods kan hava en kornstorlek
av 0.75 mm. Nedanstående siffror visa grovleken hos några olika arter gjutsand.

Den i naturen förekommande gjutsanden innehåller oftast ämnen, som inverka
på dess egenskaper, särskilt eldfastheten. Några analysresultat lämnas i vidst. tabell
(sid. 12). Enligt nyare undersökningar av svensk gjutsand har Svedalasanden visat sig
hava den för råsand lämpligaste sammansättningen. Lerans beskaffenhet inverkar i
hög grad på formsandens styrka och genomsläpplighet för gaser, i det att s. k. sega leror,
t. ex. platålera från Svedala och ancyluslera från Uppsala, giva stor styrka hos sanden
utan att minska porositeten, som tvärtom ökas i vissa fall. Lerblandad sand erhåller
nämligen en grovkornigare struktur, som befordrar gasernas genomgång.

Porositeten är av synnerlig vikt, särskilt hos råsand. Man kan beräkna, att om
denna håller exempelvis 7 % vatten och 5 % sot, ett gashölje bildas av ända till 24 cm
i tjocklek runtomkring föremålet av endast det vatten och kol, som vid metallens
in-hällande förgasas och förbrinner inom ett millimetertjockt sandskikt närmast godset. Om
sandens porvolym är 50 % av dess totala volym, så tränga gaserna till dubbla djupet,
d. v. s. c:a 0,5 m, in i sanden, och detta sker på den korta tid, som åtgår för att förgasa
fuktigheten inom det närmast intill godset liggande millimeterskiktet. En del av
vattenångan kondenseras dock i sanden. Porvolymen kan bestämmas genom vägning av en
viss sandvolym samt bestämning av de mineraliska ämnenas sp. vikt. De svenska
sandslagens porvolym växlar mellan 10 och 25 %.

För att hindra sandens sintring och åstadkomma god släppning av godset med
vacker yta hos detsamma bestrykas eller översiktas formarna invändigt med vissa, vanligen
kolhaltiga ämnen, såsom grafit, träkolssot, mjöl, talk, nikt (frömjöl av Lycopodium)
m. m. För torrsandsformar användes härvid en slamvätska av lera eller dextrin.

I ett rationellt ordnat gjuteri tillblandas de olika formmaterialen i en särskild,
med erforderliga maskiner försedd avdelning. Bland de för sandberedningen vanligen
använda maskinerna må nämnas sandtorkugn med fast eller roterande plåtcylinder med
eldstad, kollergång med eller utan sikt, för målning av sand, kulkvarn för målning av trä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:18:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free