Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Gjutning - Smältugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTNING. SMÄLTUGNAR.
27
En kort historik över de viktigare förändringar, som kupolugnen under de senaste
50 å 60 åren undergått, och de förbättringar man sökt införa torde här vara på sin plats.
Ireland (1860) inledde sålunda blästern genom 2 formrader, den övre för förbränning
av bildad koloxid, samt gjorde ugnsschaktet trängre vid formorna med utvidgning
upptill för förbränningsgaserna och nedtill för uppsamlande av den smälta metallen,
varjämte han omgav smältrummet med en ringformig blästerlåda för luftens förvärm
-ning. Krigar (Hannover) införde blästern genom 2 diametralt motsatta, smala,
rektangulära formor, varigenom smältzonens höjd minskades och luften bättre fördelades
i ugnen. Han anordnade även en s. k. samlingshärd för den smälta metallen framför
det egentliga ugnsschaktet, varigenom ett jämnare järn och en bekvämare skötsel av
ugnen erhölls. Sådan samlingshärd synes dock redan förut hava införts av Tittl och
Erndt. Krigars kupolugn var den i vårt land mest brukliga typen under slutet av
förra och början av detta sekel. Woodward försökte, ehuru utan framgång, använda
naturligt drag genom skorsten i stället för bläster. För erhållande av en lämplig
fördelning av förbränningsluften i smältzonen inledde Mackensie blästern genom en
ringformig, runtomkring ugnen gående forma, och West genom en i ugnens mitt, på
den nedfällbara ugnsluckan anordnad forma. Greiner & Erpf sökte åstadkomma
en fullständig förbränning av den i schaktet bildade koloxiden genom införande av
bläster genom en rad smärre formor, anbragta i ugnsväggen efter en skruvlinje. Och
slutligen tillämpades en ny princip för förbränningsluftens införande vid Herbert?/
ugn, i det att densamma infördes genom sugning förmedelst en i skorstenen anordnad
ångejektor, genom vilken uppkom ett vakuum av 50 å 60 mm vattenpelare. Slutet
uppsättningsmål måste härvid användas. Visserligen kunde man härigenom undvara
biåsmaskin, men å andra sidan erfordrades ånga för driften. Man har även sökt
använda flytande och gasformiga bränslen i dessa ugnar, ehuru med mindre gynnsamt
resultat. Sålunda använde Dufréné 1881 gasgenerator, från vilken gaserna genom
den genombrutna ugnsbottnen infördes i schaktet, och på senare tider har man även
sökt smälta järnet med oljebränsle.
I vårt land torde numera mest användas Whitings konstruktion, som även
vunnit stor utbredning i Amerika. Man har återgått till denna enkla typ efter
allt experimenterandet. Schaktet är fullkomligt cylindriskt, av samma diameter
alltigenom, formorna vidga sig inåt på bredden, så att blästertrycket vid luftens inträde
i själva smältrummet är relativt lågt, samt äro vanligen anordnade i en, mera sällan
två rader, och ugnsbottnen har två nedfällbara luckor för bekväm reparering av
smältrummet och tömning av smältresterna. Den anordnas såväl med som utan
samlings-eller förhärd för den smälta metallen, beroende på, huruvida större järnmängder
erfordras vid tappningen. Fig. 40 visar en svensk konstruktion av Whitings typ och fig.
41 genomskärning av en ugn med förhärd enligt Reins typ.
Arbetsförloppet i ugnen är följande. Omkring l1/2 timme före första tappningen
uppeldas densamma nedifrån ugnsluckan för förvärmning och fylles för detta ändamål
med koks till en höjd något ovanför formorna. Vid tändningen begagnar man sig med
fördel av oljebrännare, som införes i tapphålet. När koksen kommit i glödning i
översta lagret, inkastas tackjärn och koks i växlande lager, till dess ugnen är fylld till
på-sättningsluckan. Till varje sättning tages 2—300 kg järn och 8—10 procent koks.
Efter ugnens fyllning pådrages bläster och ugnsluckan nedtill igenmuras. För att göra
den vid smältningen bildade slaggen lättflytande tillsättes 3—4 procent kalksten eller
flusspat. Slaggen avtappas 1 å 2 gånger under varje smältning. För bekväm slagg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
