Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Gjutning - Smältugnar - Stålgjutning - Kontinuerlig drift vid gjuterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTNING. STÅLGJUTNING. 31
som användas för stål. Det torde blott vara tvenne typer, Snyders ugn med direkt
ljusbåge för enfasström och Rennerfelts ugn med indirekt ljusbåge för tvåfasström,
som hittills fått användning inom gjuteritekniken, den senare exempelvis vid
myntverket i Filadelfia för nickel och präglingsbrons. Även Bailys och Ajax-Wyatts ugnar
hava införts på några metallgjuterier i Amerika. För ’undvikande av överhettning hos
någon i legeringen ingående metall har man tillgripit metoden att sätta metallbadet i
så kraftig rörelse, att temperaturen blir praktiskt taget likformig. Sådana vaggande
smältugnar hava med framgång utexperimenterats av Bureau of Mines i Amerika.
Rennerfeltugnar för metallsmältning hava i vårt land nyligen införts vid Svenska
Metallverken, Allm. Svenska El. Akt. bolaget, Nordiska armaturfabriken m. fl.
metallgjuterier.
Stålgjutning. Framställning av gjutgods av smidbart järn är av jämförelsevis
ungt datum. Bland de första lyckade försöken i denna riktning är att märka den av
C. Wittenström 1884 uppfunna metoden att i en för ändamålet särskilt anordnad ugn
framställa ett mjukt gjutgods, s. k. mitisjärn, av smidesjärnsskrot. Metoden fick dock
ej någon varaktig användning dels på grund av sin dyrhet och dels på grund av
svårigheten att konkurrera med det denna tid i stark utveckling varande sänksmidet. Vid
samma tid började man alltmera använda järn och stål, framställt i martinugn, till
vissa arter grövre gjutgods, som förut uteslutande tillverkats av gjutjärn. I våra dagar
har sådan stålgjutning erhållit en mycket stor betydelse och i många fall undanträngt
tackjärnsgjutning på grund av metallens goda egenskaper, framförallt dess större
hållfasthet, seghet, elasticitet och eldhärdighet. Martingods användes sålunda numera
i stället för tackjärnsgods till sådana maskindelar, som skola utsättas för mycket stora
påkänningar, såsom cylindrar till hydrauliska pressar för högt tryck, delar till
ångtur-biner, till kuggväxlar, ‘kärl och behållare för vätskor eller gaser med högt inre tryck
samt i sådana fall, då man hos någon maskindel önskar största möjliga styrka och
seghet i förening med minsta möjliga vikt. Man gjuter till och med hela maskinstativ
till mycket stora maskiner av gjutstål, då fordringarna å materialet äro högt ställda,
stävar och propellrar till större ångare, underreden till elektriska spårvagnar och
lokomotiv m. m. Fig. 44 visar en del av Bofors stålgjuteri med två i gjuteriets takkranar
upphängda större, gjutna föremål, till vänster en förstäv med rammen till en av våra
äldre pansarbåtar, till höger akterstäven till samma båt.
Stålgjutgods gjutes vanligen i torkade gjutformar av eldfast formmaterial (sid. 10).
Arbetssättet vid formningen, som nästan alltid sker för hand, överensstämmer med
det vid tackjärnsgods brukliga. Av stor vikt är att formen luftas väl, att rammningen ej
göres alltför kraftigt samt att torkningen är jämn och fullständig. Metallens smältning
sker i martinugnar, mera sällan i mindre bessemerkonvertrar. Stålgjutgods bör i regel
väl utglödgas före användningen dels för utjämnande av de under och efter stelningen
uppkomna spänningarna och dels för förvandling av den grovkristalliniska texturen till
en mera finkornig med ökad hållfasthet. Ju högre metallens kolhalt är, desto
nödvändigare är utglödgningen.
Kontinuerlig drift Tid gjuterier. Under det att de mekaniska verkstäderna numera
i allmänhet anordnas för en långt gående specialisering av arbetet, äro gjuterierna
mycket efterblivna i fråga om modern drift. Gjutaren formar, gjuter, blandar och siktar
sanden, rammar m. m. Formningen är det dyraste arbetet, varför man bör avlasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
