- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
38

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Anordningar för uppvärmning av smidbart järn m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 METALLERNAS BEARBETNING.

erfordras för deras genomvärmande, dels att skillnaden mellan härdens eller ugnens
temperatur och den temperatur, till vilken man avser att upphetta järnstyckena, ej
är för stor. Vore denna temperaturskillnad avsevärd, ginge visserligen uppvärmningen
hastigare, men det inträffade då lätt, särskilt vid vällning av grövre stycken, att då
kärngodset uppnått den avsedda temperaturen de perifera delarna uppvärmts för starkt,
så att bränning ägt rum, eller också att, då ytan uppnått lämplig temperatur, kärnan
ännu ej vore så varm, att en ordentlig hopvällning kunde äga rum vid den efterföljande
bearbetningen. Götjärnet är betydligt mera ömtåligt för bränning än välljärnet,
beroende därpå, att detta senare delvis skyddas av den inneslutna slaggen, men å andra
sidan behöver ej göt järnet, som är slaggfritt, upphettas så starkt som välljärnet, utan
endast till en sådan temperatur, att det bliver tillräckligt mjukt och smidigt för mekanisk
bearbetning. Slutligen bör stål upphettas till avsevärt lägre temperaturer än smidesjärn.
Den mekaniska bearbetningen av det smidbara järnet är givetvis förbunden med
oupphörliga formförändringar, och dessa lämpas alltid så, att det förädlade järnstyckets
slutform motsvarar dess senare användning som handelsvara {stångjärn, balkar, räls,
plåt, tråd etc.).

I våra dagar sker det smidbara järnets liksom de övriga metallernas förberedande
mekaniska bearbetning i och för dess förädling och första formgivning nästan
uteslutande medelst maskiner. Blott hos naturfolken sker detta ännu för hand liksom
fordom hos de nuvarande kulturfolken. Den höga ståndpunkt, som metallindustrien i
våra dagar intager, kan till stor del tillskrivas fullkomnandet av de för metallernas
förädling och formgivning använda anordningarna för uppvärmning och mekanisk
bearbetning.

Anordningar för uppvärmning av smidbart järn m. m.

Ugnar och härdar. Under den tid, då människan först lärde sig framställa och
bearbeta metallerna, betjänade hon sig för uppvärmning av smidesstycken av samma
enkla ugnsanordningar, som kommo till användning för metallernas framställning.

Fig. 51. Gammalegyptisk ugnsanordning. Fig. 52. Gammalegyptiska smeder.

Hos de gamla egyptierna utgjordes dessa ugnar av gropar i marken, försedda med bläster.
Fig. 51 visar en gammalegyptisk ugnsanordning, under det att fig. 52 visar, hur
utsmid-ningen tillgick. Dessa tvenne bilder äro hämtade från en bildserie med motiv från
den äldsta egyptiska metallbearbetningen. Bildserien i fråga, som förekommer på en
nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free