Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Anordningar för uppvärmning av smidbart järn m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
METALLERNAS BEARBETNING.
Svårigheterna att åstadkomma en likformig genomvärmning av större järnstycken
gjorde sig även särskilt gällande, då de första järnvals verken under 1600-talet kommo
i bruk, varför vid denna tid ugnar
konstruerades, avsedda för uppvärmning av det smidbara
järnet, vilka rätt avsevärt skilde sig från de
förut använda smideshärdarna. Å fig. 57, som
visar ett av Swedenborg i hans verk »De
jer ro» avbildat kombinerat vals- och skärverk,
synes en dylik i det närmaste sluten vällugn.
Swedenborg beskriver dylika ugnar sålunda:
»De värmugnar, man använder, äro vid några
verk enkla, vid andra dubbla. I dessa
inläggas de nämnda järnstyckena (stångjärn av
dimensionerna 2 tum x 4 tum x 1 aln). Under
eldstaden befinner sig ett askrum. I dessa
ugnar inläggas 200 ämnen korsvis på det att
de på alla sidor skola vara utsatta för hettan
och flammorna, samt vidare så, att de bilda
ett valv, under vilket man upplägger
stenkolen (detta avser förhållandet i Liège, i
andra trakter använder man träkol). Då
järnstängerna upphettats så, att de befinna sig i
glödning, uttager man dem och låter dem pas-
sera mellan tvenne stålcylindrar.» Någon allmännare användning fingo dock dylika
väll-ugnar ej förrän efter uppfinnandet av puddelprocessen vid slutet av 1700-talet, då en
betydelsefull omläggning av sättet för järnets uppvärmning för vidare bearbetning skedde.
Fig. 57. Kombinerat vals- och skärverk med vällngn.
Då man i samband med puddelprocessens införande började valsa relativt grova
ämnen, vilka behövde upphettas till avsevärt högre temperaturer än förut hade varit
Fig. 56. En tysk låssmeds verkstad (1500-talet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>