Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Anordningar för uppvärmning av smidbart järn m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. UGNAR OCH HÄRDAR.
41
fallet, gjorde sig allt mera behovet av sådana ugnskonstruktioner gällande, medelst
vilka en jämn upphettning ay ämnena kunde ske. I England gjordes därför i samband
med införandet av puddelprocessen försök med ugnar, där bränslet ej kom i direkt
beröring med järnet, utan där blott de vid förbränningen uppstående lågorna
fingo omspola och uppvärma ämnena. För ernående av ett dylikt uppvärmningssätt
skildes vällrummet eller det rum, varuti de för upphettning avsedda ämnena inlades,
från eldstaden. De vid förbränningen av bränslet uppkommande lågorna insögos i
vällrummet genom draget från en skorsten. Då dessa s. k. flamugnar visade sig synnerligen
lämpliga för åstadkommande av en jämn upphettning av ämnena, samt emedan de
dessutom medgåvo betydande bränslebesparingar mot vad förut hade varit fallet, vunno
de snart nog en utbredd användning för uppvärmning av såväl puddeljärn som
lan-cashirefärn.
I vårt land dröjde det emellertid ända in på 1820-talet, innan några försök med dessa
nya ugnar anställdes. Dessa försök, vilka voro inriktade på utprövandet av
flamugns-typer avsedda för vedeldning, gåvo länge nedslående resultat, och först år
1838 lyckades man att vid Ny by bruk konstruera en dy Hk ugn, vilken
arbetade någorlunda tillfredsställande. En fullt användbar vedvällugn
byggdes dock först år 1843 av Gustaf Ekman vid Lesjöfors. Denna ugn har
haft stor betydelse,
emedan genom
förbättringar av den
ursprungliga konstruktionen småningom
framgått
vällugnsty-per, som numera
särskilt i vårt land
allmänt användas.
Ekmans vällugn
ut
märkte sig dels därigenom, att den var försedd med generator — den första i Sverige
byggda generatorn — dels därigenom, att antändning sluften tillfördes mellan generatorn
och vällrummet. Ekman förbättrade senare sin ugn genom att giva den ett långt, efter
vällrummet placerat förvärmningsrum, varigenom den blev kontinuerlig, samt genom
att förse den med en varmapparat för blästerns uppvärmning.
Frammakningsugnar. Ugnar av ovan berörda slag hava bhvit benämnda
frammakningsugnar, beroende därpå, att göten eller ämnena placeras baktill i
förvärm-ningsrummet för att sedan undan för undan framflyttas eller frammakas till vällrummet.
Fig. 58 visar en sådan frammakningsugn av Ekmans förbättrade konstruktion. I
generatorn eller koltornet a, som denna vid ugnar av dylik konstruktion benämnes, inmatas
bränslet genom tratten b, vilken stänges medelst konen c. Den vid den ofullständiga
förbränningen i koltornet bildade koloxidrika gasen strömmar mot vällrummet, men träffas
på vägen av blästerluften, som med stor hastighet tillföres genom blästerlådan e och
blästerspringan f, och nu sker gasens fullständiga förbränning, varvid en hög
temperatur erhålles i vällrummet g. Blästerluften är reglerbar genom en i blästerlådan anbragt
slid. Förbränningsgaserna fortsätta sedan genom förvärmningsrummet h och
varmapparaten k upp genom skorstenen l. Varmapparaten består av ett antal gjutna järnrör,
vilka utvändigt omspolas av de heta förbränningsgaserna, under det att den från en fläkt
eller annan biåsmaskin kommande förbränningsluften passerar genom rören och där
Fig. 58. Ekmans vällugn med koltorn och varmapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
