Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Smidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
METALLERNAS BEARBETNING.
Daelenhammaren, vars konstruktion framgår av fig. 74, är en dubbelverkande
ånghammare, d. v. s. att ångan även får verka på kolvens översida. Detta tillgår vid
denna hammare på så sätt, att ångtilloppet, sedan ångan tryckt upp kolven till önskad
höjd, avstänges genom en slid, som samtidigt sätter rummet över kolven i förbindelse
med rummet under densamma, varvid ångan under expansion rusar upp till cylinderns
övre rum. På grund av att ångan här får verka på en betydligt större yta än under
kolven erhålles ett tryck nedåt, vilket betydligt ökar hammarens slagkraft. När denna
sedan åter skall lyftas införes färsk ånga under kolven, under det att den över densamma
befintliga expanderade ångan ledes ut i fria luften. För åstadkommande av ett stort
övertryck på kolven är det tydligen av vikt, att skillnaden mellan kolvens övre och undre
ytor göres stor, vilket åstadkommes på så sätt, att man giver kolvstången en mycket
stor diameter, varigenom en betydande del av hammarens vikt kommer att förläggas
Fig. 75. ’Condiehammare.
Fig. 76. Dubbelverkande }hammare med
färskånga såväl över som under kolven.
till denna. Medelst en Daelenhammare kan man erhålla större kraft på slaget, varjämte
en bättre ångekonomi medgives än vad förhållandet är vid användande av en
Nasmyth-hammare av motsvarande storlek. Att Daelenhammaren detta oaktat numera blott
sällan kommer till användning har bland annat sin orsak däri, att det stöter på
svårigheter att erhålla en effektiv tätning omkring den grova kolvstången.
Condiehammaren (fig. 75) karakteriseras därav, att kolven är fast
upphängd i den tämligen klena kolvstången, under det att cylindern är rörlig och så utformad,
att den direkt övergår i och bildar en integrerande del av hammarhuvudet. Hammaren
är enkelverkande, och ångan inledes ovan kolven, varvid cylindern stiger tills den nått
önskad höjd, då utströmningshålet för ångan öppnas, och cylindern och hammarhuvudet
av sin egen tyngd falla ned och meddela slaget. Condiehammaren är närmast att
betrakta som en upp och nedvänd Nasmythhammare, framför vilken hammartyp den
dock äger den fördelen, att den på grund av sin mera sammanträngda form tager mindre
utrymme i anspråk. Detta motväges dock därutav, att den rörliga och som
hammarhuvud tjänstgörande cylindern utsättes för stora påkänningar och stort slitage, varjämte
svårigheter uppstå vid styrningen, vilket allt gjort, att hammaren numera kommit ur bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
