Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Smidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. SMIDNING.
57
storlek, och hammaren, om så önskas, hållas svävande, ja den kan till och med uppfångas
i slaget, vilket kan vara av betydelse, om man t. ex. ej hunnit placera arbetsstycket rätt
på städet. Hammarvikterna kunna vidare göras snart sagt huru stora som helst, sålunda
hava hammare utförts med en hammarvikt av 125 ton och mera. Genom att giva
hammaren stor fallhöjd (upp till 6 m) kan man slutligen åstadkomma, att dess effekt blir
högst avsevärd.
Nasmythhammaren (fig. 73) är en enkélverkande ånghammare, d. v. s.
att ångkraften endast användes för upplyftande av hammaren, vilken sedan får fritt
nedfalla och genom sin tyngd utföra smidningsarbetet. Ångan insläppes under kolven,
som är försedd med en tämligen klen kolvstång, i vilken hammaren är upphängd. Då
denna nått önskad höjd, utsläppes ångan, varvid hammaren faller och med summan av
sin egen och kolvens vikt meddelar slaget. Regleringen av slagen sker vanligen för hand
medelst en vid sidan av cylindern anbragt slid. Till förhindrande av att kolven genom
Fig. 73. Nasmythhammare. Fig. 74. Daelenhammare.
ovarsamhet skall kunna slå emot övre cylinderlocket och spränga detta är ett stycke från
cylinderns övre kant ett antal hål borrade genom cylinderväggen. Stiger nu kolven
till ett läge ovanför dessa hål, kommer ångan att strömma ut och härmed trycket under
kolven att upphöra, samtidigt som den ovanför hålen befintliga luften sammanpressas
av kolven och härigenom utövar ett mottryck på densamma. Nasmythhammaren
användes numera företrädesvis i de fall då man vill hava stor vikt på hammaren men
samtidigt ej för stor slaghastighet, ökas denna senare åstadkommes visserligen ett
betydligt ökat slagarbete, men detsammas verkan kommer då att stanna mera vid ytan
av det bearbetade ämnet. Av denna orsak blev det, då en ordentlig genomarbetning
av hela smidesstycket avsågs, oundgängligen nödvändigt att öka hamrarnas vikter allt
efter som dimensionerna på de göt, som skulle bearbetas, ökades, och man kom därför
småningom upp till kolossala ånghammare med hammarvikter upp emot 150 ton.
Numera komma dock ej längre några så stora hammare till utförande, emedan de
hydrauliska pressarna, förmedelst vilka en bättre genomarbetning av ett göt kan äga rum, än
vad fallet är vid användande av mekaniska hammare, fått övertaga det grövsta
smides-arbetet. I våra dagar torde övre gränsen för hammarvikten av nybyggda ånghammare
ligga vid c:a 10 möjligen upp till 20 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
