- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
99

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. VALSNING.

99

använda kompoundmaskiner och. härför visa sig tandemmaskinerna mycket lämpliga,
emedan de taga liten plats och maskinaxeln lätt kan kopplas till valsverksaxeln. De
dyrare med mot varandra i vinkel ställda vevar försedda kompoundmaskinerna
användas huvudsakligen när kraften överföres till valsverket medelst linor eller
remtransmissioner.

Vid reversiervalsverk, där svänghjul ej förekomma, kan ett synnerligen gynnsamt
valsförlopp ernås, om man under den första delen av sticken låter maskinen arbeta
förhållandevis långsamt, på det att valsarna säkert och utan för stark stöt skola fatta ämnet
samt sedan undan för undan ökar hastigheten allt efter som ämnet genom valsningen
förlänges. Verkets sluthastighet kan härvid avsevärt uppdrivas utöver vad som vid verk
med konstant hastighet är tillåtligt, och valsningen kan således ske avsevärt snabbare
än i ett med svänghjul försett triovalsverk. Sålunda kan man i ett reversierverk av
medelgrova profiler utvalsa c:a 25 % mera gods än det under samma tid och med samma
ångförbrukning är möjligt i ett trio verk med svänghjul. På grund av de fördelar, en dylik
ökning av valshastigheten medför, hava även större triovalsverk med över 650 mm:s
valsdiameter och utan svänghjul försetts med kraftiga ångmaskiner, varigenom en större
produktion uppnåtts, än om vanliga maskiner med svänghjul och konstant hastighet
hade använts.

Gasmaskiner hava även kommit till användning för drift av valsverk. Vid
järnverk med masugnar hade masugnsgasen fått en utbredd användning för alstrande
av ånga till valsverkens ångmaskiner, och när därför gasmaskinstekniken i slutet av
1800-talet nått en sådan utveckling, att man även kunde använda masugnsgas som
bränsle för stora gasmaskiner, låg det nära till hands, att vid valsverksdrift, där så ske
kunde, söka utbyta ångmaskinerna mot gasmaskiner. Dylika försök hava dock slagit
mindre väl ut, emedan gasmaskinerna ej hava den reglerbarhet som ångmaskinerna
besitta och ej kunna användas vid omkastningsverk. De hava därför ej fått någon större
användning.

Elektriska motorer. Införandet av elektriska motorer för drivning av
valsverk, vilket speciellt vad vårt land beträffar betecknar en epok i valsverkens historia,
har utövat och kommer tvivelsutan även i framtiden att utöva det största inflytande
på utvecklingen inom valsverksindustriens område. Under det att i de länder, där riklig
tillgång till billiga fossila bränslen förefinnes, inga svårigheter ur kraftsynpunkt
hindrade sammanförandet av stora och många valsverk på samma plats, då man ju alltid
kunde bygga ångmaskiner med så stora enheter, som kunde erfordras, och till önskat
antal, så var hos oss före införandet av de elektriska motorerna förhållandet ett helt
annat, hänvisade som valsverken voro allenast till de oftast relativt små kraftbelopp,
som medelst vattenhjul eller vattenturbiner kunde avvinnas i verkens omedelbara närhet
befintliga vattendrag. Att även här i landet i större utsträckning övergå till
valsverksdrift medelst ångkraft kunde nämligen av ekonomiska hänsyn ej komma i fråga.
Ett järnverks utvecklingsmöjligheter beträffande valsverksdrift voro således
begränsade och bestämdes av storleken av den på stället befintliga vattenkraften, men ej
nog härmed, dess läge var också i det närmaste bestämt, då någon nämnvärd
transport av kraften knappast kom i fråga. Järnverken fingo alltså byggas invid
det vattenfall, vars kraft man avsåg att utnyttja, vanligen nere i älvdalar, där
utrymmet ofta var mycket begränsat, varigenom verk och byggnader kommo att på
ett synnerligen olämpligt sätt sammanföras på ett litet område, samt alla
transportfrågor endast på ett högst otillfredsställande sätt kunde lösas. Genom införandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free