Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
METALLERNAS BEARBETNING.
energi, som sedan tillgodogöres vid själva valsningen, att mildra valsstötarna samt att
i övrigt verka som regulator av de varierande kraftanspråk, som ställas på
kraftmaskinen. För att svänghjulet över huvud taget skall kunna göra någon nytta, bör
en hastighetsvariation av 5 å 10 % vara tillåten. Ju större svänghjulets
svängmo-ment är och ju längre pauserna mellan sticken vara, desto svagare kraftmaskin kan
man använda för valsverkets drift. Störst är svänghjulets effektivitet vid korta stick;
ju längre sticken vara, desto mera avtager svänghjulets inverkan för att slutligen, sedan
materialet utvalsats till en viss längd, helt upphöra, i vilket fall kraftmaskinen måste
vara stark nog att kunna utföra hela det återstående valsarbetet. Det erforderliga
svängmomentets storlek bestämmes av götens och ämnenas beskaffenhet samt den för
svänghjulet avsedda rotationshastigheten; dock är det ej lämpligt att giva svänghjulet
alltför stora dimensioner, emedan friktionsarbetet då vid verkets tomgång kommer att
bliva oproportionerligt stort. Såsom exempel kan nämnas, att ett grovplåtvalsverk,
avsett för valsning av 2—4 tons plåtämnen med en hastighet av 60 varv per minut,
lämpligen kan förses med ett svänghjul av 100 tons vikt och 10 meters diameter, att vid ett
valsverk för valsning av räls och balkar med göt, vägande 400—1 300 kg, samt med
100 varv per minut på verket, motsvarande dimensioner på svänghjulet kunnat utgöra
resp. 80 ton och 8 m, under det att vid ett stångjärnvalsverk, där valshastigheten
uppgår till 100 varv per minut och göten väga 150—250 kg, det är tillfyllest att använda ett
svänghjul av 40 tons vikt och 6.5 meters diameter.
Anordningar för avkylning av valsarna förekomma vid de
flesta valsverk och utgöras vanligen av med hål försedda rör, genom vilka ledes vatten,
som får strila ned på valsarna. Oftast har man även så ordnat, att man, om så erfordras,
kan avkyla valstapparna och lagren genom påspolning av vatten. ’
Kraftmaskiner för valsverk. Den för valsverkens drift erforderliga kraften
er-hålles från ångmaskiner, vattenturbiner, gasmaskiner eller från elektriska motorer.
I vårt land är det givetvis vattenkraften, som huvudsakligen kommer i fråga som
kraftkälla för drift av valsverk. Redan förut har framhållits, hurusom man hos oss,
långt efter det man i de stenkolsproducerande länderna övergått till att driva valsverken
medelst ångmaskiner, för detta ändamål fortfarande betjänade sig av de gamla
vattenhjulen, och att detta var förhållandet, ända tills man genom uppfinningen av
vattenturbinen lärde sig att effektivare uttaga den till buds stående vattenkraften.
V attenturbinen förbindes med valsverket antingen så, att turbinaxeln
direkt kopplas till valsverksaxeln, eller också, där turbinens varvantal ej medgiver
dylik koppling, att kraften överföres medelst en kuggväxel, varvid det på valsverksaxeln
sittande kugghjulet vanligen utformas såsom ett svänghjul, eller också sker överförandet
av drivkraften från turbinens axel till svänghjulet medelst linor. I stället för att på
detta sätt direkt utnyttja den av vattenturbinerna alstrade kraften, övergår man
numera alltmer till att först omvandla denna till elektrisk energi.
Ångmaskinen har i utlandet, där tillgång till billiga stenkol förefinnes, fått
en vidsträckt användning för drivande av valsverk, och den lämpar sig också genom
sin lättreglerbarhet mycket väl härför, över huvud taget är ångmaskinen den
kraftmaskin, som i våra dagar mest användes för valsverksdrift.
För med svänghjul försedda valsverk, där någon omkastning av rörelseriktningen
ej sker, kunna encylindriska ångmaskiner med eller utan kondensation komma till
användning, dock arbeta dylika maskiner oekonomiskt. Bättre är att för dylika valsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
