Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av plåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. PLÅTTILLVERKNING. 125
Fig. 181. Förtenningsugn. Thomas & Whites system.
valsas plåtarna, vilket vanligen sker i ett valsverk sammansatt av ett förpar, anordnat
som trio, samt ett färdigpar, vilket består av en duo med endast undervalsen driven.
Valsarna, som äro av kokillhärdat gjutjärn, måste vara blamcpolerade och bruka hava
en diameter av omkr. 500 mm. Plåten får vanligen passera två gånger genom förparet
och fyra gånger genom färdigparet. Kallvalsningen kan även ske i ett kontinuerligt
valsverk med tre efter varandra placerade stol-par. Efter kallvalsningen äger en andra
glödgning rum för borttagande av därvid uppkommen sprödhet, och glödgningen sker då
som förut i glödgningskistor, men den drives ej längre än till mörk rödvärme. Efter
4—5 timmar uttagas kistorna ur ugnen och lämnas att avsvalna c:a 10 timmars tid.
Vid plåtar under 0.4 mm och då det färdiga blecket ej måste vara särskilt mjukt, kan
denna andra glödgning utelämnas. Plåtarna måste nu ånyo betas, och man använder
härför i allmänhet samma maskinella anordning som vid den förra betningen.
Bet-vätskan brukar
vanligen utgöras av
svavelsyra, ehuru saltsyra ur
betningssynpunkt vore
lämpligare; detta för
att undvika de
hälsovådliga gaser, som
utvecklas vid användning
av saltsyra. Efter
betningen nedsänkas
plåtarna i
gjutjärnsbehål-lare, fyllda med vatten,
till vilket satts något
soda, och härifrån föras de
direkt till
förtennings-avdelningen. Förtenningen sker numera i
särskilda förtenningsappa-rater, av vilka ett flertal
olika konstruktioner finnas. Fig. 181 visar en utföringsform enligt Thomas & White.
Kärlen A och B innehålla smält tenn och stå i förbindelse med varandra genom
kanalen C. De båda kärlen äro vardera försedda med särskilda eldstäder, och man håller
tennet varmare i A än i B. I kärlet A finnes tratten c, som dels tjänstgör som styrning
för de här införda plåtarna, dels utgör en behållare för klorzink, som här flyter på det
smälta tennet. Plåtarna införas genom tratten så långt, att de gripas av det i
tennbadet befintliga rullparet, 1, genom vilket de föras vidare genom ledaren H och få
passera rullparen 2 och 3, vilka befinna sig i smält talg eller palmolja. Rullarna
spännas genom fjäderanordningar emot varandra, och under det att det första
rullparet endast tjänstgör för frammatningen, avse de två övriga paren jämväl en reglering
av tennskiktets tjocklek. Tennet får aldrig nå så högt som till kranen k, som är avsedd
för avtappning av oljan.
Galvanisering av plåt. För att skydda järnplåt för röstning kan man förse den
med ett överdrag av zink, och sådan förzinkad plåt benämnes i dagligt tal »galvaniserad
plåt». Det finnes flera sätt att åstadkomma förzinkning av plåt, av vilka dock huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
