Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av tråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
METALLERNAS BEARBETNING.
Av stor betydelse blev införandet av martin- och bessemerprocesserna, genom vilka
ett mjukt och billigt samt för dragning lämpligt järn kunde framställas. Särskilt i
Tyskland vann det basiska bessemerjärnet hastigt utbredd användning för framställning
av tråd, under det att man i övriga länder mera använde sig av material framställt
enligt martinmetoden.
I kapitlet om valsning har lämnats en framställning av det nuvarande
tillvägagångssättet vid fabrikationen av valstråd, varför nu endast återstår att
redogöra för de metoder, som i våra dagar finna tillämpning vid framställandet av dragen
tråd. Allt efter utgångsmaterialets beskaffenhet, liksom även efter de egenskaper och
dimensioner, som man avser att bibringa den färdiga tråden, så att denna skall kunna
på bästa sätt motsvara det ändamål, för vilket den är avsedd, kunna i hög grad varierande
fabrikationsmetoder komma till användning. Att i detalj ingå på tråddrageriteknikens
alla områden skulle föra för långt, varför i den följande framställningen endast skall
angivas de allmänna grunder, varpå denna teknik är baserad. Det synes då lämpligast
att uppdela framställningen i fyra skilda avdelningar, nämligen tillverkning av dragen
mjuk järntråd i ringar, tillverkning av dragen ståltråd i ringar, tillverkning av dragna
stänger samt dragning av tråd av andra metaller än järn.
Fig. 187. Bethus.
Dragning av mjuk järntråd i ringar sker med utgående från valsat mjukt järn
av vanligen 5—15 mm:s diameter; undantagsvis kan diametern gå ned till 4 mm
och någon gång sker dragningen från grövre dimensioner än 15 mm. övre gränsen torde
ligga vid c:a 30 mm:s diameter.
För tråd under 4.5 mm
användes som utgångsmaterial 5 mm:s
valstråd och för grövre tråd
vanligen valstråd, vars diameter
med 1 mm överstiger den
diameter, man avser att giva den
färdigdragna tråden. Före
dragningen måste tråden genom
betning befrias från glödspån, rost
och annan beläggning, vilket
sker i utspädd (2.5 å 4 %)
svavelsyra, som medelst direkt i
badet inledd ånga upphettas till
en temperatur av 60 å 70°.
Betningen tillgår så, att ett antal
lösa trådringar upphängas på ett
ok av trä och nedsänkas i syrebadet under c:a 2 timmars tid. Fig. 187 visar
anordningen av ett bethus, där de olika i cirkel placerade betningskaren betjänas av en
sväng-kran. Syrekaren göras vanligen av trä, stundom, klädas de invändigt med blyplåt, och
någon gång komma helt av granit eller syrefast tegel utförda syrekar till användning.
När trådringarna upptagits ur syran, spolas de medelst en kraftig vattenstråle och
ned-doppas därpå, fortfarande hängande på oket, i kokande kalkvatten på det att de sista
resterna av syran skola avlägsnas. Härefter torkas trådringarna i murade torkugnar vid
en temperatur av c:a 70°—100°. Dessa torkugnar uppvärmas vanligen medelst
avgaserna från glödugnarna och böra vara försedda med anordningar för bortledande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
