Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av tråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. TRÅDTILLVERKNING.
133
Under förra århundradets trenne sista decennier gjordes såväl vid trådvalsverken som
vid tråddragerierna en mängd konstruktionsförbättringar, varigenom man småningom kom
fram till de metoder för tillverkning av tråd, som i våra dagar huvudsakligen tillämpas.
Vad trådvalsverksindustrien beträffar så uppdrevs dess produktion högst betydligt,
beroende bland annat därpå, att man ökade valsarnas periferihastighet genom att giva
dem större diameter och varvantal samt förse dem med kraftigare driftsmaskineri.
Sålunda uppgick trådvalsverkens produktionskapacitet vid slutet av åttiotalet till ungefär
det dubbla mot vad förhållandet varit 15 år tidigare. För avlägsnande av glödspånen
från valstråden föreslogs under sjuttiotalet ett flertal kemiska medel; detta kunde även
lämpligen åstadkommas mekaniskt därigenom, att tråden i en särskild apparat mellan
rullar underkastades en måttlig böjning, varvid den hårda glödspånskrustan sprang
sönder och avföll.
En betydlig förbättring betydde införandet av automatiska trådhärvlar i tekniken,
vilket skedde i Förenta staterna genom F. H. Daniels, vilken år 1886 uttog ett patent
på en automatisk trådhärvel, vilken legat till grund för en hel del i våra dagar använda
konstruktioner. En annan trådhärvel, som ävenledes fått stor betydelse, är den, som
året därpå patenterades av W. Garret.
År 1889 uttogs av Eduard och Josh. Louis Martin i Paris patent på en förbättrad
metod för tillverkning av kopparpläterad järntråd för elektriska ledningar. Metoden
gick ut på valsning till tråd av järnstänger, vilka förut på mitten medelst gjutning
omgivits med en kopparmantel av blott halva järnstångens längd. Vid valsningen utbreddes
kopparn på grund av dennas större sträckning likformigt över hela järnkärnan. Vid
tråddragerierna gjordes dels förbättringar å dragtrummorna, dels infördes under
1890-talet kontinuerliga dragbänkar, där tråden samtidigt passerade igenom flera draghål.
Världsbehovet av tråd stegrades under denna period oerhört. Stora mängder
koppartråd och kopparpläterad järntråd förbrukades för elektrotekniska ändamål, det
alltmer tilltagande användandet av Enbanor, Hnuppfordringsverk och Entransmissioner
medförde ökad efterfrågan på ståltrådsEnor, och tiUverkningen av trådspik tog allt
större omfattning. År 1892 var således förbruket av tråd för detta senare ändamål i
Förenta staterna nära åtta gånger så stort som det varit endast sex år tidigare.
För-zinkad tråd vann stor användning särskilt för tillverkning av trådnät. En ny stor
artikel blev taggtråd, som år 1875 för första gången framställdes i De Kalb i Illinois. Redan
år 1892 uppgick produktionen av taggtråd i Förenta staterna till 200 000 ton. Som
jämförelse kan nämnas, att den totala årsproduktionen av järntråd i detta land samma
år utgjorde 637 875 ton. över huvud taget gick utveckEngen på trådindustriens
område synnerhgen raskt för sig i Förenta staterna, som under förra århundradets sista
decennier tillkämpade sig platsen som världens främsta trådproducerande land såväl
vad produktionens storlek som även i många avseenden vad tillverkningsmetoder och
organisation beträffar. — För fabrikation av tråd kommo alltmer göt järn och götstål
till användning i stället för väUjärn och vällstål. Sålunda fördelades Tysklands
produktion av järntråd på följande sätt:
År.
VäUjärn Götjärn
ton. ton.
1880 ......................................... 222 322 10 800
1890 ......................................... 122 017 217 264
1899 .......................................... 32 606 479 721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
