- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
146

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av rör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

METALLERNAS BEARBETNING.

Fig. 204. Bockad plåtstrimla
för lappvällda rör.

Lappvällda rör användas huvudsakligen för vatten- och ångledningar,
där det är fråga om medelstora tryck, och tillverkas från l1^” till 16” diam, i längder
upp till 7 m. Utgångsmaterialet är även här vanligen ett mjukt och lätt svetsbart
götjärn i form av plåtstrimlor eller strips. De lappvällda rören skilja sig från de
kant-vällda därigenom, att kanterna vid sammansvetsningen läggas över varandra (fig. 204),
under det att de ju vad kantvällda rör beträffar läggas stumt
emot varandra. I det förra fallet erfordras således vid
svetsningen ett radiellt, i det senare ett tangentiellt tryck. Den
strips eller plåt, som skall användas, göres så mycket
bredare än det avsedda rörets omkrets som motsvarar
överlappningen, varjämte tjockleken tages 1/2—P/2 mm grövre
än det färdiga rörets. Innan plåtremsan är färdig för
dragning, måste dess långsidor avfasas, vilket förr skedde i en
hyvelmaskin, men numera åstadkommes därigenom, att den
efter föregående uppvärmning får passera ett specialvalsverk
omedelbart innan den, och det med samma värme, dragés

genom dragtratten. Denna senare har en något olika form (fig. 205) mot den vid
kant-vällning använda, betingat därav, att plåten skall i denna hopböjas så, att den ena
kanten kommer att ligga över den andra färdig för hopvällning. Sedan materialet
med tillhjälp av dragtratten givits rörform, införes det ännu varmt i en vällugn, där
det bringas upp till vällhetta, varefter det utvalsas i ett rörvalsverk över kort dorn,
där sammanvällning äger rum på grund av det mellan valsspåret och dornen verkande
trycket. Vanligtvis låter man röret gå igenom valsverket flera gånger med för varje
gång allt grövre dorn, och röret uppvärmes till vällhetta mellan varje genomgång. Fig.
206 visar schematiskt ett dylikt valsverk, vilket utgöres av en duo. Valsarnas
diameter kan variera mellan 650 och 950 mm. Dornstången göres av hårt stål och dornen
av kokillhärdat gjutjärn eller hårt stål. Plåt för grova rör (över 12” diam.) kan ej
formas medelst dragtratt, utan bockas i en plåtbockningsmaskin. De färdigvalsade
rören kalibreras, riktas o. s. v. på motsvarande sätt som kantvällda rör.

Fig. 205. Dragtratt för lappvällda rör.

Fig. 206. Anordning vid valsning av rör.

Svetsade rör kunna framställas på i huvudsak trenne olika sätt, beroende på om
svetsningen sker medelst 1. vattengas, 2. autogengas eller vätgas, 3. elektrisk ström.

Rör svetsade medelst vattengas. Metoden användes för rör från
300 mm till huru stor diameter som helst och den lämpligaste godstjockleken är 10 till
30 mm undantagsvis större. Godstjocklek under 8 mm bör ej komma i fråga för detta
behandlingssätt. Materialet utgöres av plåt, som givits rörform i en
plåtbockningsmaskin med iakttagande av, att kanterna, vilka skola bilda fogen och härför äro avfasade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free