- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
149

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av rör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. RÖRTILLVERKNING.

149

nare användning, utan man går vid tillverkning av hålade rörämnen numera tillväga på
något av följande sätt:

Indrivning av en dorn i ett varmt massivt ämne. Det oftast
tillämpade förfaringssättet vid framställning av rörämnen enligt
denna princip torde vara, att man utgår från ett fyrkantigt ämne,
som efter upphettning placeras i en cylinderformad matris.
Medelst ånghammare eller press drives en rund dorn helt igenom
ämnet, som härvid bringas att utfylla matrisen. Det så erhållna
rörämnet utvalsas sedan i vanliga kalibrerade rörvalsverk.

Enligt Larsons metod, som
utexperimen-terats vid Sandvikens järnverk, använder man
i stället ett runt ämne och en matris av den
form, som utvisas i fig. 211. Man erhåller
sålunda ett sexkantigt rörämne (fig. 212), som
sedan utvalsas. Vid den metod, som angivits
av tysken Erhardt, användes ett fyrkantigt
ämne, som placeras i en cylinderformad matris
(fig. 213). Den använda runda domens
tvärsektion bör vara lika med summan av de fyra
segment, som bildas av ämnets kanter och
matrisens innervägg. Dornen inpressas ej helt
igenom ämnet, utan låter man en botten bliva
kvar, så att man erhåller ett ämne av den
form, som angives av fig. 214. Härefter föres

ämnet till en lång s. k. dragpress, där det med tillhjälp av en lång dornstång i samma
hetta pressas genom ett antal efter varandra anbragta dragskivor (fig. 215), varigenom
dels en uträckning på längden, dels en förminskning av väggtjockleken erhålles.
Stundom äger såväl »hålningen» som pressningen rum i samma maskin. Den vidare
bearbetningen av dessa rörämnen sker genom dragning i kallt
tillstånd till önskade dimensioner. Metoden är
användbar för rör från 60 till 250 mm:s diameter. Vid
framställning av grövre rör upp till 850 mm:s diameter
kan man betjäna sig av en modifikation av ovan
angivna metod, varvid man vid dragpressen ej använder

ett flertal efter varandra anbragta dragskivor, utan i stället har så anordnat, att
dragpressen är försedd med en hållare, i vilken de olika dragskivorna i tur och ordning
kunna insättas. När vid pressningen ämnet tvingats igenom den första skivan, drager
sig dornstången med ämnet tillbaka, en ny dragskiva insättes i hållaren, förnyad
pressning sker o. s. v.

Fig. 213. Erhardts
pressmetod.

Fig. 214. Pressat rörämne.

Fig. 21o. Pressning av rör i dragpress.

Rör med 800—3 500 mm:s diameter tillverkas med utgående från enligt ovan angivna
metod framställda rörämnen, vilka, sedan bottnen avskurits, utvalsas i ett specialvalsverk
med tre valsar enligt fig. 216.

Fig. 212. Pressat ämne
för rör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:18:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free