Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
METALLERNAS BEARBETNING.
elektrodrullar, vilka tryckas mot fogen, varigenom erforderlig uppvärmning och
sammanpressning av materialet erhålles. Vid tillverkning av medelgrova rör kan man även
förfara på sätt, som visas av fig. 210.
Klippta eller valsade plåtstrimlor dragas
här mellan ett par valsar, framför vilka
är anbragt en ledare, som giver röret dess
form. Den elektriska strömmen tillföres
här genom en mot den nyss färdigbildade
fogens innersida anliggande elektrodrulle,
passerar genom fogen till den övre valsen
och ut genom dennas tapp.
Rör utan svetsfog. Vid de
ovan beskrivna metoderna för
framställande av rör användas såsom
utgångsmaterial plåtstrimlor, vilka bockas,
varefter kanterna hopsvetsas. Svetsfogen blir
emellertid alltid svagare än materialet i
övrigt, varför man ej använder
fogsvet-sade rör, där höga tryck eller stora
fordringar på materialet förekomma, utan då
användas rör, som tillverkats utan svetsfog.
Vid tillverkning av dylika rör måste man först skaffa sig ett hålat ämne, vilket
genom dragning eller valsning eller genom båda förfaringssätten kombinerade bibringas
avsedda dimensioner. Ett sådant ämne kan åstadkommas på flera olika sätt. Sålunda
kan man gjuta ämnet på vanligt sätt omkring en
kärna, vilken metod dock, vad järnrör beträffar, på
grund av den erhållna mer eller mindre ojämna ytan
ej lämnar ett tillfredsställande rörämne. Ett annat
sätt är att tappa järn i en cylinderformad kokill
samt att, då endast själva ytan av götet stelnat,
passa på att hälla ut det ännu flytande materialet.
Man erhåller på detta sätt visserligen ett rörämne,
men dels är den inre ytan ojämn, dels är det mycket
svårt, för att ej säga omöjligt, att avpassa
uthällan-det av järnet så, att alltid lika stora hål erhållas; blir
ej så fallet, uppstå svårigheter och besvär vid
vals-ningen. Rörämnen kunna även erhållas därigenom
att man vid tappning av järn i en cylinderformad
kokill sätter denna i rotation, varvid järnet i följd
av centrifugalkraften slungas ut mot periferien och
ett hål uppstår i mitten. Vid denna metod är det
likaledes svårt att erhålla rörämnen med lika stor
godstjocklek. Genom att uppborra ett hål i ett solitt
ämne kan man visserligen erhålla ett rör med jämn
och slät inre yta samt av önskad godstjocklek, dock ställa sig på så sätt framställda
rör dyrbara.
På grund av dessa olägenheter hava ovan förmälda metoder ej kommit till allmän-
Fig. 210. Elektrisk svetsning av rör.
Fig. 211. Matris för pressning av
rörämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
