Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av rör - Metallernas färdigbearbetning - Manufaktursmide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. MANUFAKTURSMIDE.
153
öppning en kort dorn, vilken hålles på sin plats medelst en stjärnformig hållare.
Pressning av blyrör kan även ske i kallt tillstånd.
Zink, tenn, koppar, mässing, aluminium m. fl. metaller, vilka
antingen i kallt tillstånd äro eller efter uppvärmning bliva i erforderlig grad plastiska,
pressas till rör eller stänger enligt ovan angivna princip, dock med något avvikande
konstruktion på pressarna än vid pressning av blyrör.
Kopparrör hava även framställts på elektrolytisk väg genom
ut-fällning av koppar på en rund järnstång, varvid kopparn allt efter som den utfälles
sammanpressas med tillhjälp av en längs den vridbara stången löpande rulle.
METALLERNAS FÄRDIGBEARBETNING-.
Manufaktursmide.
Inledning. Det stora område inom järnets mekaniska bearbetning, som benämnes
manufaktursmide, ansluter sig med hänsyn till råmaterialet och dess beskaffenhet till
järnverksindustrien samt övergår, i fråga om själva arbetsprodukterna, nästan
omärkligt till tre andra, närgränsande områden, maskinbyggnad, grovsmide och finbearbetning.
Manufaktursmidet använder samma enkla verktyg som grov- eller maskinsmidet,
nämligen smidesässjan, hammaren, städet och smidestången, men därjämte en stor del av
maskinbyggnadens verktyg och verktygsmaskiner, de senare i alltjämt tilltagande
antal; det erfordrar slutligen finbearbetningens noggrannhet och omsorgsfulla behandling
av ytan, i synnerhet i fråga om stålvaror och finare verktyg.
Den inom manufaktursmidet använda smideshärden (ässjan) skiljer sig från den som
omnämnes under rubriken Grovsmide huvudsakligen genom den efter arbetsstycket
anpassade, mindre storleken samt i vissa detalj anordningar. Sålunda finner man ofta
inom spiksmidet 4 arbetare vid var sin sida av en fristående, fyrdelad ässja, varje del
med sin trampa eller annan anordning för blästerregleringen. Såsom bränsle användes
numera ofta smideskoks, krossad och sorterad, i stället för stenkol, framför allt inom
stål- och verktygssmidet, varjämte slutna ässjor eller flamässjor blivit införda för
besparing av bränslet, som ofta upplägges i en särskild tratt eller förlag, stående i direkt
förbindelse med härden.
De inom manufaktursmidet ifrågakommande verktygen hava på senare tiden
undergått högst väsentliga förändringar. Till de ursprungliga handverktygen, hammare
och städ, vilka tillika med smidestången, ässjan och några få andra verktyg under
århundradens lopp voro de enda som funnos för tillverkning av alla slags föremål för
hushållet, husbyggnader, lantbruk och krigiska värv m. m., komma numera mekaniska
hammare med sina sänken, smidesmaskiner och smidespr essar. Den för de smidda
arbets-styckenas noggrannare formning förr så gott som uteslutande använda grovfilen har
blivit ersatt av fulländade verktygsmaskiner, svarv- och hyvelmaskiner samt på senare
tiden fräsmaskinen. Den grova, naturliga slipstenen, som var filens föregångare, har
blivit ersatt av smärgelslipmaskinen, vars ytterst noggranna arbetsprodukt förhåller
sig till den, som åstadkommes med svarv, liksom den senare produkten förhåller sig till
de i sänken smidda, råa arbetsstyckena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
