Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Manufaktursmide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
METALLERNAS BEARBETNING.
Hand verktyg. Den egentliga smideshammaren jämte släggan bibehålla ännu sin
ursprungliga form, fastän denna något växlar i olika länder, ja, till och med på olika
ställen i ett och samma land. Sålunda användes i Sheffield en smideshammare för
stäm-och hyveljärn, försedd med ett runt plan och ett snett instucket skaft. Andra avvikelser
ligga i själva »ögats» läge uti hammarhuvudet, i det att somliga hammartyper hava
skaftet fäst i huvudets övre del — i likhet med filhuggningshammarna — varemot den
hos oss brukliga smideshammaren har skaftet utgående från huvudets mitt, vilket
onekligen gör hammaren bekvämare och lätthanterligare. De gamla romarnas hammare voro
anordnade enligt den förra principen, antagligen av bekvämlighetsskäl vid
tillverkningen, då ju ögat i huvudets övre del lätt kunde bildas genom klyvning och tillstukning
i spetsen.
Även handstädet, »ambulten», växlar mycket till sin form. Sålunda kan dess ena
sida vara utdragen till en spets (sparrhorn) av rund tvärsektion, s. k. »engelska städ»,
eller kunna båda sidorna vara sålunda utdragna och städet alltså hava två sparrhorn,
det ena med rund, det andra med skarpkantig tvärsektion, s. k. »franska städ», vilka
hos oss sedan lång tid tillbaka fått benämningen »Norrlands-städ». Även kunna
sparr-hornen alldeles saknas, »tyska städ». Från dessa, huvudsakligen inom maskinsmidet
förekommande städ skilja sig dock ofta de som användas inom klen- eller fabrikssmidet,
vilka vanligen äro försedda med anordning för fästande av olika, smärre hjälpverktyg
för åstadkommande av växlande formförändringar. Maskinsmedens hantlangare behöver
blott kunna sköta släggan, klensmedens åter måste inläras för varje särskild arbetsprodukt
och hava noggrann kännedom om, huru arbetsprocedurerna följa på varandra och vilka
hjälpverktyg som erfordras. Detta går så långt, att en hantlangare (släggare) inom t. ex.
filfabrikationen icke kan användas inom borrtillverkningen utan måste särskilt inläras
för denna senare. Under det att en god maskinsmed kan göra allt slags smide och det
för hans hantlangare ur denna synpunkt är likgiltigt vilket föremål som skall smidas,
så är visserligen mahufaktursmeden i stånd att ofta med otrolig färdighet tillverka vissa
artiklar på ett mönstergillt sätt men hans hantlangare däremot merendels oförmögen att
gå utom ramen för det en gång inlärda arbetet.
Mekaniska verktyg. Det första verktyg av detta slag, som manufaktursmeden
använde för att ersätta släggaren och under en längre tid lämna ett kraftigt arbete,
var stjärthammaren, som vanligen drives av vattenhjul och som än i dag i sin
ursprungliga form här och där påträffas i vårt land. Hammarhuvudet är fastkilat på
ett vanligen runt skaft av segt trä. Skaftet är vridbart kring ett par horisontala
tappar uti tvenne lagerskålar, fästa på ett stadigt stöd, samt har vid sin ände en järnring,
vilken åverkas uppifrån av flera kammar eller dymlingar, fästa på omkretsen av ett
med vattenhjulets axel roterande kamhjul. Då hjulet är i rörelse, lyftes hammaren
alltså varje gång en kam slår an emot skaftets järnskodda ände, vilken i sin tur vid
nedgåendet slår an mot en fjädrande kubb, t. ex. skivor av kautschuk, elastiskt trä m. m.
eller rent av en spiralfjäder. I allmänhet har smeden den tron, att denna fjädring
åstadkommer ett kraftigare slag, men så är uppenbarligen icke förhållandet. Fjädringen
avser blott att öka slaghastigheten eller rättare antalet slag pr tidsenhet, ty om den
elastiska kubben ej funnes, skulle hammarhuvudet genom kammens slag slungas så
högt uppåt, att en jämförelsevis lång tid skulle åtgå för varje slag och kammarna alltså
måste sitta långt isär på kamhjulet. Till följd av nämnda anordning utföres arbetet
alltså betydligt raskare, vilket ju är av stor betydelse, enär bearbetningen sker i varmt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
