Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Manufaktursmide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
METALLERNAS BEARBETNING
Fig. 227. Roterande smidesmaskin
med slagvalsar.
övre som undre cylinderrummet genom ventiler. Sålunda kan luften visserligen intränga
i dessa rum, men en på slagstyrkan skadligt inverkande luftförtunning kan ej inträda.
Man har helt nyligen börjat använda roterande smidesmaskiner i stor omfattning.
Arbetssättet grundar sig därpå att hammarnas slagytor eller sänken rotera under
smid-ningen, varemot arbetsstycket utan vridning blott frammatas i sin längdriktning.
Verktygets angrepp på materialet är mycket egendomligt, stående på gränsen mellan smidning
och pressning, och kan enklast karakteriseras såsom
ett vibrationstryck. Fig. 227 visar maskinen, anordnad
med 4 par fasta slagrullar D. I stativet E är lagrad
en roterande spindel F med sitt spindelhuvud, i
vilket äro anordnade spår för de båda hammarbackarna
G och H. Dessa upptaga de båda radiellt styrda
sän-kena K och L, som på sina mot varandra vända ytor
hava spår eller urtagningar för arbetsstyckets
utsmid-ning. Hammarbackarna G och H hava i yttre ändarna
urtagningar för 2 härdade stålrullar 1 och J, som
under spindelhuvudets rotation åverkas av de fasta
slagrullarna D. Under ett varv av spindelhuvudet komma
sålunda sänkena K och L att från båda sidor angripa arbetsstycket 8 gånger medelst
slagrullarna D. Backarnas radiella rörelse måste ytterst noga regleras, det yttre läget
genom de båda koniska tapparna N och det inre genom plåtskivor, som inläggas
emellan backarna och sänkena. När spindeln B roterar, slungas hammarbackarna av
centri-fugalkraften utåt, så att sänkena öppnas. När rullarna I och J passera förbi ett par
rullar D, pressas de förra jämte sänken inåt och arbetsstycket utsmides. Antalet slag per
minut är c:a 3 000 för mindre och 2 200 för större maskiner. Dessa maskiner, som
även kunna anordnas med roterande hållare för slagrullarna D, äro användbara i
synnerhet för utsmidning av cylindriska och koniska former.
Tryckluftverktyg’. Dessa numera mycket använda verktygsmaskiner, vilka bilda
en särskild grupp, drivas med komprimerad luft eller trycklujt, varmed man i allmänhet
menar en luftmassa av jämförelsevis stor spänning, åstadkommen genom särskilda
luftpumpar (kompressorer), till skillnad från s. k. blästerluft, vars spänning sällan överskrider
en meterhög vattenpelare (0.1 atmosfär) och blott för metallurgiska behov uppgår till
en höjd, som närmar sig tryckluften. — Den första användningen av tryckluft för
kraftbehov, d. v. s. för överförande av det på något ställe alstrade pumparbetet till andra
platser, gjordes för bergborrning, då man hade att utföra ett mekaniskt arbete på en
från kraftkällan avlägsen ort, t. ex. i en tunnel. Här tjänstgör tryckluften alltså såsom
transmissionsmedel på samma sätt som en linledning eller elektriciteten. På många
ställen har man i stor skala anlagt dylika kraftledningar, såsom vid QuiNESSEC-fallen
i Nordamerika, varest 5 000 hkr ledas i ett 60 cm rör över en sträcka av 2 km
till Champion gruvorna för drivandet av deras maskiner. Förutom vid gruvor har detta
slag av kraftledningar fått stor användning även inom större städer, exempelvis Paris
och Berlin, för att fördela arbetskraft från en centralstation.
Det i tryckluften magasinerade arbetet kan omsättas antingen i en roterande eller
fram- och återgående rörelse. I förra fallet användes en 3- eller 4-cylindrig motormaskin
(fig. 228, 229), vars vevstakar verka på en gemensam axel. Den lilla motorn är
innesluten i hylsan k (fig. 229) samt kan manövreras med de båda handtagen g. Den roterande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
