Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Bearbetning av plåt och bleck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
METALLERNAS BEARBETNING.
Fig. 283. Grovplåtpress. Genomskärning.
De maskiner, med vilka pressningen utföres, kallas pressar. Då tunnplåtpressen,
såsom av det föregående framgår, måste hava hållareanordning, är denna maskin
tydligt-vis mera invecklad än grovplåtpressen, som saknar sådan anordning. Innan vi övergå
till den mera industriella tunnplåtpressningen med därtill hörande »tryckning» o. s. v.
skola vi först med några ord beskriva
Grovplåtpressning. De härför avsedda maskinerna, kallade
grovplåt-pressar eller flänspressar, till skillnad
från smidespressar, äro, som namnet
angiver, avsedda för pressning av
huvudsakligast grövre plåt, där relativt
stor kraft erfordras. Därför
konstrueras de också i regeln för användande
av den i sådana fall enklare,
hydrauliska kraften, vilken, såsom förut
omtalats, även tillämpats för
smidespressar.
Smidespressen och flänspressen
äro i huvudsak samma maskin, men
städet och hammaren äro i denna
senare utbytta mot matrisring och
stämpel; flänspressen benämnes
därför också ofta smides- och jlänspress.
I detalj skilja de särskilda maskinerna
sig dock ganska väsentligt från
varandra, beroende på arbetets olika
egenskaper och förhållande. Sålunda
fordras vid smidning, där metallens
molekyler måste förflyttas genom det
direkta presstrycket, betydligt större
kraft än vid flänsning, där
stuknings-arbetet sker liksom genom kilning i
matrisringen; dessutom förekommer
det sällan vid flänsning, att så stor
massa på en gång måste
formföränd-ras som vid smidning av grova
pjäser. Härav följer, att flänspressen
icke behöver vara så kraftig utan i
regel kan nöja sig med 100—500 ton,
då smidespressar, såsom förut nämnts, kunna hava ända till 10 000 tons kraft. En
annan skillnad är, att avståndet mellan pelarna bör vara mycket större, så att man kan
få rum med så stora plåtar som möjligt, exempelvis stora ångpannegavlar och dylikt. Att
presskolvarna på flänspressarna ofta placeras under matrisen är mera en smaksak.
Fig. 283 visar en modern flänspress om 300 ton; genom kraftens fördelning på tre
kolvar, A, B och C, kan densamma lätt ändras från 100 ton med endast mittkolven,
200 ton med båda sidokolvarna, till 300 ton med alla tre på en gång. Fig. 284 visar en
interiör från gamla grovplåtpressverket vid Olofström. Där synas två pressar om 100
ton men av anmärkningsvärt skiljaktig typ. Den ena är ovanligt vid mellan pelarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
