Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Bearbetning av plåt och bleck - Mekanisk verkstadsindustri - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. MEKANISK VERKSTADSINDUSTRI.
185
En inblick i tillverkningen av veckade knärör giver fig. 296. Det på dornen D trädda,
mot den rörliga dockan E sig stödjande röret hålles genom den fastsittande tången F.
Tången G är rörlig och omsluter röret fullständigt i vinkelrätt läge, varför den vid
sam-manklämningen måste bilda en fördjupning på röret. När hävarmen L sedan dragés
till det prickade läget, föres tången»6r genom stropparna N intill den fasta tången F och
måste således mellan dessa båda lägen bilda ett veck; vid hävarmens återförande till sitt
ursprungliga läge föres röret genom spärrhaken i, kuggstången P och dockan E lagom
långt fram för att på samma sätt kunna erhålla ett nytt veck. Veckens avstånd och
storlek måste naturligtvis på förhand inställas efter rörets diameter och önskade
krök-ningsradie.
Fig. 296. Tillverkning av veckade knärör.
Mekanisk verkstadsindustri.
Inledning. Innan vi gå att taga en allmän överblick av maskintillverkningens
utveckling och nutida omfattning samt den allmänna gången av en maskins byggande,
synes det vara skäl att först klargöra den frågan: vad är en maskin? Den stora allmänheten
torde vanligast därmed mena ett nyttigt men mer eller mindre mystiskt, obegripligt
något, i vilket järnet spelar en huvudroll. Med »maskin» förstås en sammanfattning av
flera kroppar eller element med bestämd rörelse i ändamål att överföra mekaniskt
arbete från en punkt till en annan eller från en viss form till en annan. Den framstående
tyske maskinteknikern Reuleaux kallade delarna i vilken som helst ledad förbindelse
»element» eller »lemmar» och själva den ledade förbindelsen, vilken kan antaga alla
möjliga former, en »kedja». Om nu förbindelserna i en sådan kedja underkastas sådan
styrning, att endast regelbundet återkommande och vid de respektive elementen bundna
rörelser kunna äga rum, så har kedjan blivit en mekanism. Och denna mekanism blir en
maskin, om energi tillföres densamma vid någon punkt, vilken energi i annan form åter
avgives vid en annan punkt.
Så t. ex. äro de särskilda, i fig. 297 avbildade elementen a, b, c och d förenade enligt
fig. 298 till en kedja, men denna saknar stadighet och kan utan bestämd plan bringas
att intaga oändligt många olika lägen. Men om elementet d instickes i a, och c och b
därmed förenas, såsom fig. visar, så bildar det hela en mekanism, som är underkastad
en lagbunden rörelse.
Även vid denna mekanism äro emellertid oändligt många ställningar möjliga, men
de följa numera på varandra efter en alldeles bestämd lag och återupprepas oupphörligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
