Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Kugghjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. MEKANISK VERKSTADSINDUSTRI. KUGGHJUL. 203
En av de första, som praktiskt tillämpade avrullningsmetoden för fräsning av
ko-niska kugghjul, var Warren. Han använde till en början 2 små koniska, sedermera
2 plana fräsar, arbetande på 2 mot varandra vända kuggsidor, skilda åt genom en kugge.
Fräsarna äro små, 40—50 mm, enär de vid större diameter skulle hindra varandras
rörelser kring axlarna (fig. 321 A). Dessa maskiner infördes i marknaden 1895 av L.
Loewe. Själva hjulämnet utför blott en oscillerande vridningsrörelse kring sin axel,
under det att de 2 fräsarna, som skära både på omkretsen och den ena, plana ytan,
erhålla dels en rätlinig matningsrörelse i tandens längdriktning, d. v. s. mot könens
centrum eller i det plana hjulets radie, och dels en pendelrörelse för alstrande av kuggsidans
buktiga yta. Maskinen kan fräsa koniska kugghjul med en största diameter av 300 mm
och en största kugglängd av 150 mm. Vid skärning av mycket små hjul uppkommer en
viss olikformighet i matningen i följd av ämnets och verktygens samtidiga rörelser.
Sedan de 2 profilerna utfrästs,
vrides ämnet en delning, så att
nästa kuggluckor komma i
arbetsläge.
År 1904 visades på
utställningen i Liège en av Brown &
Sharpe tillverkad, av Beale
uppfunnen, sinnrik maskin, ävenledes
anordnad enligt
avrullningsprin-cipen och liksom Warrens
arbetande med 2 fräsar men i samma
tandlucka. Fräsarnas tänder
ingripa i varandra vid arbetsstället
(fig. 321 B), så att mellanrum till
mycket små kuggar kunna fräsas, och verktygen inställas i sådan lutning mot
varandra, att deras profiler noggrant bilda formen av en kugge på det plana
alstrings-hjulet, varigenom kugghjulet erhåller riktig form å kuggarna. Fräsarna äro stora, c:a
200 mm i diameter, och hava insatta tänder. Hela kugglängden kan alltså fräsas på en
gång utan radialförskjutning. Hjulämnet utför ensamt alla erforderliga matningsrörelser,
fräsarna hava blott den roterande arbetsrörelsen.
Slutligen må även nämnas fransmannen Chambons maskin, vilken först visades
på automobilutställningen i Paris 1905. Den visade ett fullständigt nytt uppslag, i det
att utskärningen av kuggluckan utfördes icke med två utan med en enda fräs i form
av en skruv med kontinuerligt ändrad profil hos gängan. Arbetet sker sålunda
kontinuerligt och enligt rullningsprincipen liksom vid snäckfräsning av cylindriska
kugghjul. Chambon var således den förste, som löste den synnerligen svåra uppgift, på vilken
många före honom arbetat, nämligen att med en enda fräs tillverka fullt riktiga koniska
kugghjul, och han löste uppgiften på ett glänsande sätt. Fräsens gänga har trapetsform
liksom snäckfräsar för cylindriska kugghjul. Den tillverkas sålunda, att först skäres
en skruv, vars stigning är lika med delningen vid det koniska kugghjulets yttre
del-ningscirkel, och därpå skäres samma snäcka med en stigning, motsvarande delningen
vid den inre cirkeln. Resultatet härav blir, att en del av den ursprungliga gängan
kvarstår och en del bortskäres, med den finare gängan skuren till samma djup som den större
gängan. Under arbetet måste fräsen vara inställd till en sådan vinkel mot kugghjulets
axel, att tangenten till mellersta skruvlinjen faller i kuggluckans riktning. Men enär
Fig. 321. Fräsning av koniska kugghjul. A enligt Warrens,
B enligt Beales system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
