Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Kugghjul - Skruvar och muttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
METALLERNAS BEARBETNING.
de två gängorna hava olika såväl medeldiametrar som stigningar, måste också
fräs-axelns lutning växla. Under det att fräsen sålunda passerar från den största till den
minsta kuggluckan, måste dess rotationsaxel småningom vridas, varigenom
kuggluckans-kilform uppkommer. Maskinen har en mycket invecklad konstruktion och verktyget’
är svårt att tillverka, vilket antagligen motverkar dess allmänna införande, trots
fördelen av kontinuerlig gång. Beales ovan beskrivna maskin torde vara den för fräsning.
av koniska kugghjul mest fullkomliga och ändamålsenliga.
Enär en kuggväxels jämna gång även beror på ingreppstiden, begagnar man sig
av sådana kuggformer, som öka densamma, exempelvis spiral-, vinkel-, sned- eller
z-kuggar, införda av Gleason, Wust, Citroen m. fl. Hjul med sådana kuggar kunna
överföra större belastning samt hava en jämnare och tystare gång än ett motsvarande
hjul med raka kuggar. Alla dessa kuggformer, raka såväl som sneda, hava i allmänhet
den olägenheten vid tillverkningen, att varje kuggsida måste bearbetas för sig och
kuggluckan alltså skäras i två operationer. Man har sökt överkomma denna svårighet genom
skärning av kuggarna i det ena hjulet och motsvarande kuggluckor i det andra
hjulet-av parallellepipedisk form. Ett lämpligare sätt synes vara det av A. B. Svenska
kullagerfabriken införda av E. Wingqvist uppfunna sättet för framställning av s. k.
parallellskur na oktoidhjul, å vilka de sneda kuggarnas bottnar och toppar bliva
jämnbreda, varigenom båda kuggsidorna kunna skäras i en enda operation och med ett
verktyg. En annan av samme uppfinnare 1916 införd typ av koniska kugghjul har
kuggens-symmetrilinje formad efter antingen en cirkelevolvent eller en cykloid, varjämte
kuggarna hava samma höjd vid yttre och inre änden. Arbetet sker kontinuerligt,
utan delningsapparat, vilket innebär en väsentlig fördel.
Man brukar ibland göra de båda hjulen av olika material och i sådant fall det mindre
hjulet av ett hårdare på grund av dess större varvantal och större slitning. Oftast
användes gjutjärn eller brons mot stål. Råhud eller pressad fiber av bomull eller
pappersmassa är lämpligt material för det mindre hjulet om tyst gång erfordras.
Det koniska kugghjulet är utan tvivel det maskinelement, som är svårast att
tillverka. På grund av dess tilltagande användning har det blivit nödvändigt att
standardisera tillverkningen. En synnerligen framstående tillverkare inom detta område är
A. B. Svenska kullagerfabriken, vars standardserier av »hyperkon»-hjul hava
vunnit allmänt och rättvist erkännande långt utom vårt lands gränser.
Skruvar och muttrar. Skruvspiraler finna vi redan i naturen. Ärtväxter, humle
m. fl. slingerväxter linda sig i spiraler kring sitt stöd, somliga åt höger, såsom
ärtväxten, andra åt vänster, såsom humlen. En del växter hava s. k. spiralkärl i stjälkens
cellbyggnad; vissa växters fröhår, såsom bomullsfibern, vrida sig vid torkning i
regelbundna spiraler, än åt höger än åt vänster. Snäckans hölje, narvalens tand och
anti-lopens horn visa ofta en synnerligen regelbunden skruvform åt ena eller andra hållet.
Man skiljer mellan »högergängade» och »vänstergängade» skruvar, och man har enat
sig om att benämna en skruv i vertikalt läge högergängad, då gängan på skruvens
framsida stiger uppåt, gående från vänster till höger, och skruven således vid användandet
måste vridas åt höger (»medsols»). Detta har antagligen sin grund i byggnaden av vår
arm och hand, i det att exempelvis högra handen betydligt lättare och med mindre
ansträngning kan åstadkomma en kringvridning åt höger än åt vänster.
Såsom prydnadsföremål, arm- och halsringar m. m., förekom skruven redan under
bronsåldern. Den synes dock hava varit okänd i Egypten på faraonernas tid. Först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
