Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Skruvar och muttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
METALLERNAS BEARBETNING.
Fig. 324. Gängskiva.
vars samtliga beskrivna maskiner voro skyddade genom privilegier, beviljade den 27 juni
1569 av Karl IX i Frankrike. Teckningen visar skruvskärning i svarv med användning
av en schablon eller skruvmod,ell för verktygets styrning. Maskinen är sålunda en
ko-pieringssvarv. I våra dagar tillverkas skruvar genom skärning, fräsning, smidning och
rullning (»valsning»), vartill även kan läggas gjutning, såsom ett mera sällsynt
tillverk-ningssätt, blott användbart för sådana metaller (tenn m. fl.), vilka vid metallens
av-svalning ej krympa eller skevkasta sig alltför mycket.
Det enklaste verktyget för
skruv-skärning är gängskivan (fig. 324), som
har flera, invändigt gängade hål för
olika storlekar. Skall detta verktyg
arbeta tillfredsställande, böra hålen
vara försedda med urtagningar för
bil
dande av skärande eggar samt plats för spånen, varjämte alla hålen böra vara
ko-niskt avfasade åt ena sidan, på det att gängan småningom må skäras till sitt fulla
djup. Dessa tvenne villkor måste över huvud taget vara uppfyllda vid varje verktyg
för gängskärning. Gängskivan användes dock blott för mindre skruvar, möjligen till
omkring 10 mm. Mest användes den s. k. gängkloppan med lösa, utbytbara »backar»,
som synas hava införts av mekanikern Keir i Camden Town, England 1785.
Gäng-kloppa med tre insatta stål användes av Whitworth 1834. Gängbackar (fig. 325—
327) kunna betraktas såsom ituskurna, härdade stålmuttrar, vilka fästas i kloppan och
vridas runt kring arbetsstycket. De äldre typerna voro anordnade med lösa backar,
vilka genom en skruv småningom flyttades allt närmare varandra och sålunda gjorde
allt djupare skär. Amerikanarna, som äro överlägsna inom allt vad till
verktygsbran-schen hör, tillkommer hedern såväl att ha påvisat det oriktiga i denna arbetsmetod
som att ha infört ett fullt rationellt arbetande verktyg inom detta område.
Betraktar man nämligen arbetsförloppet närmare, skall man lätt inse, att
gängbackarnas småningom skeende förflyttning inåt har till följd, att skärningen
försiggår under oriktig gängvinkel hos skärstålet, enär
gängans lutningsvinkel minskas i samma mån dia-
Fig. 327. Gängback (Pratt &]
Whitney).
Fig. 325, 326. Äldre och nyare form
av gängbackar.
metern ökas, men backens gänglutning är konstant och lika med den vid gängans
bas. Den enda riktiga principen, vilken också ligger till grund för alla moderna
gängkloppor och gängdon i allmänhet, är alltså den, att backarna redan från början
skola vara inställda i sina bestämda lägen, som ej få ändras under skärningen. För
att småningom kunna skära till gängans fulla djup måste backarna eller stålen vara
koniskt avslipade åt ena sidan (fig. 328), vartill kommer ytterligare det villkoret, att de
skärande eggarna böra vara slipade med så skarp vinkel, att verktyget verkligen skär
och ej blott skaver eller skrapar, såsom förhållandet var hos de äldre typerna, samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
