- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
216

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Maskinbyggnad. Mekaniska verkstäder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

METALLERNAS BEARBETNING.

dem skilda åt. Detta åtskiljande börjar i senaste tid alltmer tillspetsas genom
framstegen på elektrolysens område, vilken, tack vare den lättade transporten, strävar att
förlägga metallernas utdragande i närheten av kraftkällorna, där elektriciteten i stället
för kolen får verkställa befrielsearbetet.

Orsaken till detta åtskiljande är, förutom den nyssnämnda lättare transporten, den
allt mer och mer nödvändiga specialiseringen, d. v. s. den fördelning av arbetet, som
påtrycker hela industrien dess nutida karaktär. Medan den gamla tidens maskinfabrik
bestod av modellverkstad, formeri och gjuteri, smedja, klensmeds- och svarvareverkstad,
vilken sistnämnda inrymde allt som fanns i verktygsmaskinväg, finner man numera ofta
redan modellfabriken skild från gjuteriet, från vilket maskinfabriken erhåller sitt
gjut-gods; även de smidda delarna, åtminstone de tyngre, erhållas från hammarsmedjan, som
ofta nog är ett bihang till hyttan. I sj älva maskinfabriken finnas för övrigt talrika tillfällen
till arbetsfördelning.

Den gamla tidens maskinfabrik levererade allt, som bestod av järn, och såsom barn
till kvarnbyggeriet ryggade den icke ens tillbaka för en del vagnmakeri, nämligen
tillverkning av vagnsunderreden eller -stativ, i synnerhet för jordbruksmaskiner och
järnvägsvagnar under järnvägarnas första tid. Då fanns det till och med smärre
maskinfabriker, som även tillverkade plogar och alla sorters jordbruksmaskiner, gravkors och
gravstaket, pumpar, ångmaskiner och till och med ångbåtar.

Dylika fabriker börja numera att försvinna och undanträngas till industriens
gränsområden. En väl inrättad maskinfabrik strävar i våra dagar att specialisera sig: den
tillverkar några få maskinslag men utarbetar dessa in i de minsta detaljer och utför dem
på det noggrannaste.

Hand i hand med denna strävan går specialiseringen av verktygsmaskinen. Eör ।
ungefär ett århundrade sedan utfördes i maskinbyggeriet, liksom över huvud taget på
alla andra områden, allt arbete för hand. Mejsel, hammare och fil, och, som enda maskin,
den redan tidigt uppträdande borrmaskinen, detta var alltsammans. Ännu på 1840-talet
satte maskinbyggaren sin stolthet uti att kunna framställa en plan yta på ett gjutstycke
med mejseln och att med tillhjälp av mejsel och fil få smidda axlar att passa i sina lager.
Snart uppträdde emellertid maskinsvarven och frambragte dåtida underverk av noggrant
arbete, understödd av framstegen inom järntillverkningen, som nu förmådde leverera
valsat stångjärn bättre än förr. I stort sett var England föregångslandet, och därifrån
erhöll världen maskinerna, vilket åter var en följd av ångmaskinens första tillkomst i
detta land. Det var i synnerhet Maudslay (1771—1831) och Whitworth (1803—1887),
vilka skapade de första bättre verktygsmaskinerna. De följdes av tyskarna, men sedan
övertogo amerikanarna ledningen, och från deras modeller härstammar en stor del av de
nuvarande verktygsmaskinerna.

Grundvalen för byggandet av en maskin är ritningen. Alltefter maskinens
beskaffenhet och inrättningarna på verkstäderna kan det härvidlag vara fråga om en enkel skiss,
stundom till och med utförd blott på fri hand, vilken tjänar endast verkmästaren till
ledning, eller om en stor mängd noggranna konstruktionsritningar, över vilka man till
och med för en enda maskin kan behöva föra ett ordentligt register för att kunna hålla
reda på dem alla. För ett sådant arbete bildar sammanställning sritningen den närmaste
grunden; den visar maskinen sedd från olika håll och upptager alla väsentliga delar
jämte deras huvudmått. Efter denna huvudritning utarbetas detalj ritningarna, som i
varje avseende bestämma detaljernas dimensioner och form. Dessa ritningar förbliva,
liksom den ovan nämnda huvudritningen, på ritbyrån och måste därför kopieras. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:18:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free