Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Maskinbyggnad. Mekaniska verkstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.218
METALLERNAS BEARBETNING.
bliva ekonomiskt fördelaktiga först vid en viss minimiproduktion av den tillverkade
maskinen eller varan, måste man sålunda redan från början bedriva tillverkningen i
■en viss skala för att göra densamma lönande, och särskilt gäller detta vid all
massfabrikation och tillverkning av standardiserade artiklar. Man utgår alltså från en bestämd,
årlig produktion, som ligger till grund för dimensionerna hos verkstadens olika
avdelningar. En klok ledning tillser dock, att möjligheter förefinnas till en utvidgning av
lokalerna och utveckling av företaget, om så i en framtid skulle bliva nödigt. Av stor
ekonomisk betydelse vid en verkstads anläggning äro transport- och
avsättningsmöjligheterna, vilka sålunda inverka på valet av anläggningsorten. Lämpliga
kommunikationer måste finnas för tillförsel av råämnen och bränsle samt för de tillverkade
produkternas avsättning. Av stor betydelse inom många industrier är centralisation, varpå
Eskilstuna, Norrköping och Borås lämna påtagliga exempel inom stål-, ylle- och
bomullsindustrierna. Denna inverkar fördelaktigt i flera hänseenden, ej minst i fråga om
tillgången på yrkeskunniga arbetare. För övrigt strävar man inom detta såväl som inom
andra områden efter specialisering, och s. k. »allmänna» eller »reparations»verkstäder
äro numera föråldrade.
Inom verkstadsområdet förläggas de byggnader tillsammans, som hava besläktat
arbete, såsom smedja och plåtslageri (event. gjuteri), med gemensamt bränsle- eller
materialförråd. Vidare måste man tillse att arbetsstyckena vid sin bearbetning föras
direkt och utan onödiga omvägar från den ena arbetsplatsen eller maskinen till den
nästfoljande. De olika arbetsmaskinerna anordnas därför i en viss ordning efter arbetets
fortgång i ändamål att underlätta transporten. De böra även monteras i rader, sida vid
sida, dels för bekvämare drift och dels för erhållande av lämpligt utrymme mellan
maskinraderna för transporter och arbetspersonal. Vidare sammanställas maskinerna gruppvis
allt efter deras uppgift, exempelvis alla fräsmaskiner i en grupp o. s. v. Av stor
ekonomisk betydelse är driftssättet. Man har härvid att välja emellan den äldre
transmis-sionsdriften, med axelledning längs hela maskinsalen, elektrisk gruppdrift samt elektrisk
enkeldrift. Vid valet emellan de två senare metoderna bör hänsyn tagas till uppehållen
i maskinernas arbete eller vad man kallar arbetspauserna. Ju längre dessa äro i förhållande
till arbetstiden, desto större fördelar erbjuder enkeldriften. Om exempelvis en plåtsax,
som blott vissa, kortare tider behöver användas, har sin egen motor, förbrukas blott så
mycken elektrisk energi, som åtgår för själva klippningen, varemot, om maskinen drives
från en transmissionsaxel, som alltjämt måste vara i rörelse, denna senare utan nytta
konsumerar en avsevärd mängd arbete. Om de till en grupp sammanställda maskinerna
äro jämförelsevis små, förbruka ringa energi och äro i oavbrutet arbete, t. ex. en grupp
automatsvarvar eller dylikt, blir det mera lämpligt att driva hela gruppen från en
gemensam elektrisk motor med grupptransmission. Mycket stora maskiner, som kräva stor
drivkraft, böra helst förses med egen motor, bland annat av det skäl, att deras växlande
arbets- och viloperioder skulle inverka störande på de övriga från samma
transmissionsaxel drivna maskinerna. I omedelbart samband med maskinverkstaden bör finnas en
uppsättning savdelning, förr benämnd filareverkstad, för hopsättning av de enskilda,
maskinarbetade delarna till en färdig maskin. I samma mån arbetsmaskinerna fulländas
■och precisionsarbeten i desamma framställas, förlorar filareverkstaden sin ursprungliga
betydelse, och handarbete medelst fil eller andra handverktyg förekommer numera
mycket sällan inom massproduktionen, möjligen för inpassning av plana glidytor. En
särskild verktygsavdelning bör även finnas, varest såväl alla slöa verktyg omslipas som
nya verktyg, särskilt spiralborrar och fräsar, tillverkas. . .’ ’ u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
