Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Maskinbyggnad. Mekaniska verkstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
METALLERNAS BEARBETNING.
taren vill hava densamma stillastående, överför han remmen på nollskivan, då maskinen
naturligtvis stannar.
Såsom av fig. 354 synes, blir verkstaden mycket belamrad av dylika
remtransmissioner; utom det att de äro kraftödande och dyrbara i underhåll, äro de även mycket
hinderliga för kranar och andra lyftanordningar, som måste finnas i en nutida
maskin-verkstad.
Ett helt annat utseende har den i fig. 355 avbildade verkstadssalen. Varje
arbetsmaskin har där sin egen, mot dess kraftbehov svarande elektromotor, som erhåller sin
strömtillförsel genom en kabel. Man är härigenom först och främst befriad från de
Fig. 355. Maskinverkstaden i Statens järnvägars centralverkstäder. Örebro.
långa axelledningarna, som ofta taga ända till 25 % av hela kraftbeloppet i anspråk endast
för att hållas i gång, antingen arbetsmaskinerna gå eller ej. Om väggar eller tak, som
uppbära dessa axelledningar, äro ovanligt starka och stadiga, går ofta ännu större del
av kraften onyttigt förlorad. Men till denna kraftbesparing kommer ytterligare en sådan
av följande orsak. En arbetsmaskin erfordrar ej ständigt samma kraft; ibland skall
exempelvis en hyvel taga en grov spån, och då behöves mera kraft, en annan gång skall
endast en helt tunn »slätspån» tagas, då endast föga kraft åtgår. Men vid elektrisk
kraftöverföring tager motorn, som bekant, ej till sig mera ström, d. v. s. arbetsmaskinen
förbrukar ej mer kraft, än den för tillfället behöver; resten överföres av sig själv till andra
maskiner, som för tillfället kanske hava behov av sitt högsta kraftbelopp, eller blir kvar
hos generatorn. Om i en verkstad exempelvis finnas arbetsmaskiner för omkring 100
hkr fördelade på t. ex. 75 smådynamos (motorer), så behöver man ofta ej starkare
huvudmaskin (generator) än kanske 60 hkr, emedan de 75 motorerna sällan samtidigt behöva
hela sin kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
