Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Maskinbyggnad. Mekaniska verkstäder - Skärning och skärstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIG BEARBETNING. MEKANISK VERKSTADSINDUSTRI. SKÄRNING OCH SKÄRSTÅL. 221
Erfarenheten har på flera ställen visat, att verkstäder, som från det gamla
kraft-överföringssättet övergått till elektrisk anordning, därigenom sparat 25 % av den förut
•erforderliga kraften.
örebroverkstäderna erhålla sin kraft (för närvarande 300 hkr) från den 4 1 2 mil
avlägsna Skromforsen i Svartån.
I fråga om arbetsfördelningen, som i våra dagar behärskar den industriella världen,
har Amerika gått före Europa. Amerika har erhållit maskinbyggeriets tekniska del
från England och den vetenskapliga från Tyskland men har sprungit förbi dem båda
med hänseende till total produktionsförmåga. Detta har sin grund i huvudsakligen trenne
omständigheter; den oerhört stora efterfrågan, som helt naturligt leder till
massfabrikation, bristen på arbetskraft, som framtvingar byggande av specialmaskiner, och
amerikanarnas storartade företagsamhet. Det är svårt att avgöra, om denna sistnämnda i
övervägande grad är att tillskriva den större kapitaltillgången eller om den
sammanhänger med det amerikanska folkets egenartade uppfostran. Utom det att Amerika
alltjämt varit målet för massor av handlingskraftiga människor, vilka funnit det för
trångt i hemlandet, har folket även genomgått skärselden av en storartad kamp för
tillvaron och därför under ett flertal generationer tillskapat allt med avseende på denna
kamps förande. Det som icke passade gick under, och därför är det nutida amerikanska
folket resultatet av ett strängt urval. Därunder utvecklade sig den hänsynslösa energi
och den företagsamhetsanda, vilka känneteckna den nutida amerikanen. I jämförelse
härmed har européen under århundraden gått klädd i fattigdomens tvångströja, och
först genom det nittonde århundradets storartade omgestaltningar och framsteg hava
hos honom självförtroendet, dådkraften och därmed företagsamhetslusten — det ökade
kapitalet icke att förglömma — återvänt.
I högsta grad välsignelserik har ock den större omsorg visat sig vara, vilken man
ägnat åt det tekniska skolväsendet. Dithörande anstalters framgångar äro att tillskriva
de män, som utarbetade den vetenskapliga delen av maskinbyggeriet, vilken gav
praktikens män det rättesnöre, som de hade att arbeta efter.
Skärning- och skärstål. I de flesta fall åsyftas med skärning en sådan
ytbear-betning, vid vilken verktyget avskiljer materialet i form av spån. Man har härvid i
•allmänhet att särskilja två olika slags rörelser: arbetsr öreisen, som åstadkommer spånens
bildande antingen genom verktygets eller arbetsstyckets rörelse, samt matningsrörelsen
■eller den förflyttning av verktyget eller arbetsstycket, som i de flesta fall är för
ytbild-ningen nödvändig på grund av verktygets mycket begränsade egg. Spånen bildas
genom upprepade avskjuvningar, i det att metallen framför stålet allt mer sammantryckes
tills bristning inträder, varvid ett spånelement helt eller delvis avskiljes utefter ett plan,
bildande en viss vinkel mot stålets tryck- eller spånplan (fig. 135). Ar metallen spröd,
sönderfaller spånen i smärre delar, är den seg och tänjbar, blir avskjuvningen
ofullständig och spånen blir sammanhängande, varjämte densamma genom den
kontinuerliga böjningen mot stålets spånplan antager form av en skruv- eller spirallinje med inre
kanten tandad. Enär lamellernas tjocklek beror på materialets större eller mindre
motstånd mot sammantryckningen, d. v. s. hårdhetsgraden, kan man av spånens utseende
i allmänhet bedöma det skurna materialets hårdhet.
Trycket mot eggen under skärningen uppgår ofta till mycket stora värden och
många undersökningar hava sedan lång tid tillbaka utförts i ändamål att utröna olika
yttre förhållandens inverkan på detsamma. Då man vet, att exempelvis
arbetsmateria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
