Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Emaljering - Metalliska överdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
METALLERNAS BEARBETNING.
Vid fabriksmässig tillverkning användas mekaniska anordningar vid föremålens
insättning i ugnen ävensom för att hindra alltför stor värmeförlust, såsom fig. 479 visar. Ugnen
a uppvärmes genom lågan från en vanlig eldstad med rost, föremålen uppställas på ett
framför ugnen befintligt, på en vagn b skjutbart bord c med en lös skiva, som efter
ugns-dörrens upplyftande inskjutes, glidande på skenor, anbragta på ugnens sidor. Efter
vagnens utdragning vrides bordet åt sidan och en annan skiva pålägges och fylles med
obrända föremål, medan de nyss inlagda brännas.
På den första bränningen följer dekorering i färger, som likaledes utföres med
användning av en emalj massa, innehållande de färgande beståndsdelarna samt pålagd
antingen med pensel för hand eller genom överflyttning av ett på tunt papper anbragt
tryck, liksom vid brännlackeringen.
Då de emaljerade kokkärlen snart kommo till användning i varje hem, befarade
man att den numera så allmänna sjukdomen blindtarmsinflammation i många fall
kunde åsamkats genom brottstycken av emalj. En noggrann statistik har dock visat,
att dessa farhågor varit grundlösa.
Metalliska överdrag. De hittills omtalade, skyddande och prydande överdragen kunna
utan svårighet borttagas och äro fullkomligt oberoende av den underliggande metallen.
De kunna alltså ej uppfylla de fordringar man måste ställa på ett varaktigt överdrag.
Detta kan åstadkommas blott genom sådana ämnen, som med metallen ingå en intim
förening. Detta leder till metalliska och kemiska överdrag. Till de förra höra förtenning,
förzinkning och förblying samt galvanisering och plätering. Bland kemiska överdrag
märkas oxidering, brunering, blåanlöpning och ythärdning.
Förtenning, förzinkning och förblying sker genom överdragning med dessa
metaller i smält tillstånd. Dessa metoder kunna tillämpas blott i sådana fall, då den metall,
som bildar överdraget, är mera lättsmält än den, som ingår i föremålet. Förnickling
av järnföremål kan sålunda ej ske på denna väg. I allmänhet smältes metallen i en
över en eldstad inmurad järnpanna, och badets yta skyddas mot oxidering därigenom
att antingen hela eller en del av densamma täckes med kolpulver eller salmiak och harts
eller också med fett eller palmolja. Metallföremålen eller blecken måste noggrant
renas genom betning i syror före neddoppandet i badet, och på det att överdraget må
bliva så jämntjockt och vackert som möjligt, bör förfarandet upprepas samt överdraget
gnidas och utjämnas genom borstning för varje gång. Särskilt vid förtenning brukar
man ofta avkyla genom neddoppning i vatten. Bandartade föremål behandlas
kontinuerligt liksom vid härdning och anlöpning.
Förtenning av järnbleck till s. k. vitbleck är en synnerligen omständlig procedur.
Den utvalsade, tunna plåten undergår en förbetning för borttagande av glödspån,
varpå följer spolning med kallt vatten och neddoppning i kokande vatten, så att all
fuktighet förgasas på den varma plåten. För borttagande av inre spänningar glödgas
den sedan i flamugnar, varigenom den blir seg och böjlig, varpå följer kallvalsning 2
a 3 gånger mellan kokillgjutna, glattslipade valsar, så att ytan blir tät och glatt. Efter
ännu en glödgning och betning är plåten färdig till förtenning. Härvid neddoppas den
först i ett bad av smält fett vid 100° för torkning — den hålles förvarad i kokt vatten
för att ej rosta — därefter upprepade gånger i tennbad av olika temperatur, det sista
blott obetydligt över tennets smältpunkt. Genom den upprepade neddoppningen blir
lagret jämnare och ytan vackrare. Slutligen inpressas tennet i ett valsverk, anordnat
i ett kärl med smält fett vid c:a 240°, varigenom uppkomsten av s. k. droppkanter för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
