Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Metalliska överdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 METALLERNAS BEARBETNING.
J
gering, »hårdzink», varigenom galvaniseringspannans botten redan efter ett par
månader förstöres genom frätning. Dess varaktighet kan dock höjas genom invändig
be-strykning med vattenglas. Förzinkat järn kan smidas och svetsas utan svårighet. En
egendomlig metod att förzinka järnföremål, shefardisering, uppfunnen av Sherard
Cowpre-Coles, utföres sålunda, att föremålen inläggas tillsammans med zinkpulver
i lufttäta järncylindrar, som upphettas till 250 å 300°. Vid denna för zink långt under
smältpunkten liggande temperatur alstras zinkångor, som begärligt kasta sig över
järnföremålen. Skall någon del ej förses med överdrag, insmörjes den före behandlingen med
grafit. — På ovannämnda sätt behandlad aluminium låter lätt löda sig och på elektrisk väg
försilvras. Sherardisering är en avart av den för cementering av koppartråd länge
använda metoden att anbringa ett överdrag av mässing genom trådens utsättande för
zinkångor, varvid ett tunt mässingslager bildas på dess yta. Förblying sker på samma
sätt som förtenning. Bly har visserligen ej zinkens galvaniska egenskaper men ger på
järn ett hållbarare överdrag, varjämte oljefärg häftar bättre vid bly än vid zink.
För-blyad plåt användes till tak, isskåp, behållare för vätskor och gaser inom den kemiska
industrien m. m.
Metalliska överdrag kunna även anbringas på kall eller våt väg genom kemisk
ut-fällning av metallen ur ett bad. Hit hör förkoppring genom de blanka järnföremålens
neddoppning en kort tid i koppar vi triollösning, varvid dock blott ett tunt o varaktigt
kopparlager bildas; vidare förtenning eller s. k. vitkokning, t. ex. av knappnålar av
mässing, fågelburar och andra arbeten av järntråd m. m., genom föremålens rening och
kokning i en tunn lösning av vinsten (surt vinsyrat kali) med fint granulerat tenn;
och slutligen kan försilvring ske genom föremålets ingnidning med ett silversalt, ur
vilket ett mycket tunt lager av silver utfälles.
En mycket använd metod för anbringande av metalliska överdrag består uti
elek-trolytisk utfällning av metallen i ett bad med tillhjälp av elektrisk ström. Föremålen
renas omsorgsfullt och nedhängas i metallbadet såsom negativ pol (katod), under det
att den positiva (anoden) utgöres av en plåt av den metall, som skall bilda överdraget.
Sedan strömmen slutits, utfälles detta småningom, varunder vidhäftandet blir desto
säkrare, ju renare ytorna äro och ju långsammare förloppet sker. I andra fall lossnar
överdraget av sig självt. Man brukar av denna anledning ofta mekaniskt tillpressa
detsamma medelst tryckrullar, hammare eller borstar, antingen under utfällningen
i badet eller också efter uttagandet. Roterande borstar med utbytbara borstknippen
av mässingstråd äro för detta ändamål lämpliga. Vid vissa metaller användes en
mellanbeläggning. Sålunda erhålla mässing och koppar stundom först ett överdrag
av kvicksilver — genom nedsänkning i en lösning av kvicksilverklorid — innan de
förgyllas. Järn och stål förkoppras ofta före förnickling, och på tenn eller lödställen
häftar över huvud taget ingen annan metall än koppar, som alltså alltid måste anbringas
före något annat galvaniskt överdrag.
Hit kan även räknas ett föga bekant förfaringssätt att på blanka metallytor
anbringa en brokig färgbeläggning, benämnd irisering. Föremålet nedhänges i en alkalisk
blylösning och en elektrisk ström ledes så, att polen är nära men ej berör detsamma.
Härvid bildas en tunn hinna av blysuperoxid i form av regnbågsfärgade ringar eller
fläckar, liknande påfågel-»ögon», omgiven av bandliknande linjer eller förenade med varandra.
Det torde vara svårt att avgöra, vilkendera metoden, överdragning med smält
metall eller på elektrisk väg, som är att föredraga. Den förra ger utan tvivel ett
hållbarare och starkare överdrag, som bättre skyddar mot yttre åverkan, såsom nötning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
