Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Metalliska överdrag - Kemiska överdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. MEKANISK VERKSTADSINDUSTRI. KEMISKA ÖVERDRAG. 287
stötar och slag, och enär den senare i allmänhet är dyrare och långsammare, synes den
förra i de flesta fall vara fördelaktigare. Detta gäller dock huvudsakligen överdrag
av zink, tenn och bly men ej av silver, guld och nickel, som alltid anbringas på elektrisk
väg. Koppartråd förtennas och förzinkas även på elektrisk väg och likaså sker
förzink-ning av järntråd alltid på detta sätt. Den smälta zinken bildar nämligen på järnets
yta ett lager av hårdzink, som lätt brister vid trådens bearbetning och minskar styrkan.
Plätering är en slags svetsning. Metallerna järn och stål, nickel, koppar, guld, silver
m. fl. sammansvetsas i jämförelsevis små plåtstycken och utvalsas därefter till tunna
bleck. Nickelpläterat järnbleck användes för tillverkning av kokkärl och
husgeråds-artiklar av olika slag. Dessa föremål äro särdeles varaktiga och omtyckta men tämligen
dyra i jämförelse med elektriskt förnicklade varor. Stor omsorg och noggrannhet
erfordras vid plätering, som i allmänhet sker i svagt upphettat tillstånd med användning
å de sammanvalsade metallernas beröringsytor av lämpliga reningsvätskor, vilkas
sammansättning vanligen hemlighålles.
Äkta silverplätering framställes sålunda, att en kopparplåt etsas med silvernitrat,
varvid silver utfälles, och en tunn plåt (eng. plate, varav plätering) av fint silver
fast-gnides på densamma vid rödvärme, varefter båda plåtarna sammanvalsas. Den äkta
engelska plätern är numera sällsynt och undanträngd av elektroplätern. Bly kan i kallt
tillstånd sammanvalsas med tenn. Av tennpläterad blyplåt tillverkas butelj kapslar,
som på tennytan lackeras i lysande färger, vilka skulle mörkna på bly.
Vid förgyllning eller försilvring av metaller med bladguld eller bladsilver användes
såsom bindemedel en klar, hastigt torkande linoljefernissa, s. k. guldgrund. Efter
till-tryckning av bladmetallen med bomull, glättas ytan med polerstål. Ett tunt
överdrag av guld eller silver kan framställas genom amalgamering eller beläggning med en
lösning av guld eller silver i kvicksilver, som sedan förflyktigas genom upphettning,
varav metoden fått namnet brännförgyllning.
Kemiska överdrag. De kemiska överdragen bildas därigenom, att den metall,
av vilken föremålet består, genom olika förfaringssätt bildar en kemisk förening på sin
yta med helt andra egenskaper än metallen själv. Enär metallernas oxider äro
motståndskraftigare mot kemisk inverkan än metallerna själva och därjämte ofta förete
en vacker färg och ett tilltalande yttre, åstadkommes ofta en kraftig oxidering av
metallen på konstgjord väg, såväl till skydd som prydnad. Ett hithörande, mycket
omtyckt och särskilt inom gevärstillverkningen använt sätt är brunering genom bildande
av ett lager av oxidoxidul på järnets yta. Enklaste sättet är att glödga föremålet och
utsätta det för vattenånga. Brunering av gevärspipor, som är mycket omständlig,
sker sålunda, att de först rengöras genom kokning i sodalut under c:a 20 minuter och
därefter borstas med torr kalk för borttagande av möjligen kvarsittande fettämnen.
Härpå följer bestrykning med bruneringsvätskan, insättning av piporna i en ånglåda
vid 45 å 50° temperatur och 70 % fuktighet hos luften under en tid av 15 å 20 minuter,
kokning i rent vatten 20 minuter samt rengöring av kulloppet genom blånor för att
förebygga rostansättning i detsamma. Slutligen kratsas eller borstas piporna med
borstskivor av fin ståltråd, så att ej några lösa oxidpartiklar finnas kvar på ytan. Denna
behandling upprepas 3 gånger (med undantag av kokningarna). Bruneringssatsen
består till huvudsaklig del av järnnitrat, salpeter-eter och salpetersyra, samt håller
dessutom smärre mängder av zinksulfat, kopparsulfat, kvicksilverklorid och jodtinktur.
Föremålen få ej under behandlingen vidröras med blotta händerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
