Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Eggverktyg - Knivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. EGGVERKTYG. KNIVAR.
293
mer därför bättre skär. Av denna omständighet (vilken har sin naturliga förklaring
i den genom de sneda eggarna uppkommande, minskade eggvinkeln) begagnar sig
husmodern ofta, i det hon för vissa ändamål föredrager gamla, nötta och tunnslipade
knivar med senig textur. Damaststål är av denna anledning synnerligen lämpligt att
använda, exempelvis till förskärarknivar, d. v. s. då en större skärförmåga hos kniven
erfordras. Man har till och med infört ett slags för skärning av bröd avsedda knivar
med eggen formad i vågor samt slipad på särskilda maskiner.
Knivbladen tillverkas på huvudsakligen två olika sätt, antingen genom
uträck-ning av en stång eller genom utstansning ur en plåt. I allmänhet tillverkas grövre blad
enligt den förra, smärre enligt den senare metoden.
Fig. 494 visar en vanlig bordskniv uti dess olika tillverkningsstadier. Det till
röd-glödgning upphettade arbetsstycket lägges på undersänket i en vanlig fallhammare eller
hejare, översänket nedsläppes och bildar genom slaget själva bladet, ansatsen eller brickan,
som har till uppgift att hindra bladet att komma
i beröring med bordet, då kniven vilar på
detsamma, samt spetsen eller tången för skaftets
fästande (fig. 494 6). Spetsen utsmides, och bladet
uträckes antingen i räckhammaren eller i särskild
smidesmaskin (fig. 494 c, di). Visserligen skulle även
denna del av bladet kunna smidas i sänken, men
man föredrager den äldre, något långsammare
ut-räckningsmetoden, enär denna bearbetning ger
stålet ökad elasticitet och styrka.
Man skiljer härvid på för- och
färdigsmid-ning; den förra utföres antingen för hand (mera
sällan) eller i snabbgående stjärthammare, eller
också i en mera modern smidesmaskin, som skulle
kunna benämnas fyrhammare, emedan den har fyra, i rät vinkel mot varandra
arbetande hamrar utan städ (fig. 495). Dessa hamrar erhålla sin rörelse genom hävstänger
samt arbeta parvis tillsammans, det ena paret horisontalt, det andra vertikalt.
Hammarens slag är begränsat, så att den ej intränger så långt i materialet, som skulle
svara mot slagets styrka. Detta åstadkommes genom ansatser på hamrarnas
arbets-ytor, såsom antydes i fig. 496, 497. Utsprånget a reglerar knivbladets tjocklek och b dess
bredd. Arbetet sker i dessa maskiner synnerligen raskt, i det att ända till 3 000
knivblad pr dag kunna utsmidas.
Den härpå följande färdigsmidningen har till uppgift att bibringa bladet den rätta
tjockleken, förtunningen vid eggen samt erforderlig elasticitet. Det upphettas för detta
ändamål ånyo till rödvärme och bearbetas under en hammare med snabba slag, ända
tills det avsvalnat till en jämförelsevis låg temperatur eller brun värme. Ju tätare slagen
följa på varandra, desto bättre blir deras verkan, ty därigenom förhindras en alltför
hastig avkylning och stålet bibehåller längre sitt värme. Vanligen användas
stjärthammare, som göra ända till 500 slag i minuten och äro försedda med fjädring för
begränsande av slaghöjden samt åstadkommande av snabb gång.
Ännu återstår att giva bladet noggrann form eller »kontur»; för detta ändamål
betjänar man sig av ett stansverktyg, som i ett ögonblick färdigstansar eller utklipper
bladet utefter hela dess omkrets. Knivbladet lägges på en stålplatta eller s. k. dyna,
försedd med en urtagning, svarande mot bladets form; en stans eller stämpel, noggrant
Fig. 494. Tillverkning av bordsknivar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
